Pedagogisk meritering får en mer central plats inom högre utbildning. Dels finns det ettpågående krav från studentperspektivet där Sveriges förenade studentkårer (SFS) driverett arbete för en god undervisningskvalitet (SFS-webb). Dels ambitionen att sträva efteren hög kvalitet i den pedagogiska praktiken utifrån ett akademiskt lärarskap (Kreber,2002) vilket ska främja ett vetenskapligt förhållningssätt till studenternas lärande, bådehos lärarna samt även i organisationen. Genom att fokusera på pedagogisk meritering ärdetta ett sätt att låta dessa perspektiv mötas. Lindblom och Kjellström (2018)presenterade revidering samt vidareutveckling av innehållet i och processerna förpedagogisk meritering vid Högskolan i Skövde med syftet att meritera engagerade,kunniga och ämneskompetenta lärare utifrån ett akademiskt lärarskap. Målet medpedagogiska karriärstege är att kompetensutveckla och bedöma ämneskunniga läraresskicklighet i att bedriva pedagogisk verksamhet i praktiken (Dnr HS 2021/43). Syftet med detta bidrag är att beskriva samt reflektera över möjligheter och utmaningarsom vi i våra roller stött på från 2018 till idag. Vi presenterar resultatet av det kontinuerliga lärande som sker hos de personer som arbetar med att stötta och geåterkoppling på de inkomna pedagogiska portföljerna samt vilka utmaningar vi haridentifierat som de sökande brottas med och hur vi försöker hantera dem på ett trovärdigtsätt. Några av de utmaningar som vi identifierat via samtal och intervjuer är lärarnas svårighetatt sätta ord på sin tysta kunskap och att relatera denna kunskap till en pedagogiskgrundsyn som de kanske för första gången som lärare söker formulera. Det är synligt hurspråket har en betydelsefull roll för utvecklandet av kunskap hos den enskilde läraren men också emellan lärarna (Molander, 1993) i samband med skrivandet av portföljen. En annan utmaning som vi sett är att den kritiska reflektionen över sin lärarpraktik och att i någon mån begreppsliggöra sin pedagogiska grundsyn är processer som kan ta tid och innebära olika former av känslor exempelvis frustration, otålighet, tillfredsställelse och glädje. Skrivandet av portföljen och deltagande i workshops kan innebära en kritisk reflektion som leder till ett transformativt lärande (Mezirow, 1990). Att inta ett nyttförhållningssätt till sin lärarpraktik i termer av ett akademiskt lärarskap, ser vi gynnas av att meriteringsprocessen sker i två steg. Första steget är att bli meriterad lärare, därefter sker en tid då läraren använder sin nya kunskap om akademiskt lärarskap. Genom att omsätta den nya kunskapen i praktiken blir arbetet med portföljen för nivån excellent medvetet, insiktsfullt och strategiskt.
Referenser
Dnr HS 2021/43. Riktlinjer för pedagogisk karriärstege vid Högskolan i Skövde.
Lindblom, J och Kjellström, A. (2018). Pedagogisk meritering och pedagogiskkarriärstege utifrån ett akademiskt lärarskap. NU 2018: Det akademiska lärarskapet,artikel-id: 829
Kreber, C. (2002). Teaching excellence, teaching expertise, and the scholarship of teaching.Innovative Higher Education, 27(1), pp. 5-23.
Mezirow, J. (1990). Fostering Critical Reflection in Adulthood. San Francisco: Jossey-Bass
Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Stockholm: Daidalos.
SFS:s webb: h ttps://sfs.se/var-politik/hogskolepedagogik/