Högskolan i Skövde

Introduktion: Digitala vårdmöten har blivit en viktig del av svensk hälso- och sjukvård och står i vissa regioner för upp till en tredjedel av alla primärvårdskontakter. När vården flyttas från fysiska till digitala miljöer förändras förutsättningarna för vårdgivare-patientrelationen, kommunikationen och klinisk empati. Ur ett folkhälsoperspektiv påverkar klinisk empati i digitala vårdmöten viktiga hälsofaktorer, såsom tillit, begriplighet, och deltagande. Begränsade möjligheter att uttrycka och uppfatta empati riskerar att drabba särskilt grupper med hög sårbarhet och förstärker därmed ojämlikheter i hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga hur klinisk empati uttrycks och upplevs i digitala vårdmöten och vilka faktorer som stödjer eller hindrar dess dimensioner. Metod: En scoping review genomfördes och endast kvalitativa studier inkluderades. Elva studier identifierades genom systematiska sökningar och analyserades med tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fyra teman som belyser hur digitala vårdmöten omformar de kommunikativa och emotionella förutsättningarna för klinisk empati. Slutsats: Klinisk empati försvinner inte i digital vård, men den förändras. Empati blir mer beroende av medvetna strategier och fungerande systemstöd. Resultaten visar behovet av utbildning, tekniska lösningar och organisatoriska strukturer som stärker empati i digitala vårdmöten.

Introduction: Digital care encounters have become an important part of Swedish healthcare and in some regions account for a third of all contacts with primary care. When healthcare transitions from physical to digital environments, the conditions for the relationship between healthcare provider and patient, communication and clinical empathy change. From a public health perspective, clinical empathy in digital care encounters affects important health factors such as trust, comprehensibility and participation. Limited opportunities to express and perceive empathy risk affecting vulnerable groups and reinforcing inequalities in health. Aim: The aim was to map how clinical empathy is expressed and experienced in digital care encounters, and which factors support or hinder its dimensions. Method: A scoping review was conducted using only qualitative studies. Eleven studies were identified through a systematic search and analyzed using thematic analysis. Results: The analysis resulted in four themes that illustrate how digital care encounters transform the communicative and emotional conditions for clinical empathy. Conclusion: Clinical empathy does not disappear in digital care, but it changes. Empathy becomes more dependent on conscious strategies and functioning system support. The results indicate a need for training, technical solutions and organizational structures that strengthen empathy in digital care. encounters.