Högskolan i Skövde

Världen förändras och utvecklas ständigt och de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 är något som vi alla ska förhålla oss till och sträva för att uppnå. Ett mål som dagligen berörs på Högskolan i Skövde är mål 4 god utbildning för alla vilket syftar till att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla (United Nations, 2015). Kursen Hållbar utveckling som ges på Institutionen för Biovetenskap (IBI), är en grundläggande kurs i hållbar utveckling och i kursen behandlas, bland annat, de globala målen. En fråga som under åren blivit allt mer relevant för oss undervisande lärare är hur kursen på lämpligaste sätt bör struktureras, genomföras och examineras för att möjliggöra och främja studenternas lärande, samtidigt som arbetssituationen för lärarna blir hållbar. Kursen, som tidigare lästes av omkring 20 nationella biovetenskapsstudenter, har utvecklats till att nu läsas av en heterogen grupp på mellan 40 och 80 studenter. Detta är naturligtvis väldigt roligt och inspirerande och det medför många positiva aspekter men samtidigt innebär denna förändring utmaningar som vi lärare behöver hantera. De utmaningar vi ställs inför innefattar bland annat en större studentgrupp samt samläsning mellan studenter från olika program, institutioner och årskurser vilket innebär en stor variation i studenternas förkunskaper. Dessutom behöver vi förhålla oss till att kursen läses av både nationella och internationella studenter, inom ett program, som en fristående kurs eller i deras utbytesstudier. Detta medför att vi ställs inför en rad olika pedagogiska frågor och ställningstaganden som bland annat handlar om vilken nivå vi ska lägga undervisningen på, vilket blir aktuellt eftersom studenterna har så pass olika förkunskaper och kommer från vitt skilda kulturer med olika syn på hållbarhetsfrågor. En annan fråga är hur gruppindelning till projektarbete och seminarier lämpligast görs, dels schemamässigt men även språkmässigt. Enligt Elmgren och Henriksson (2013) kan gruppindelningen vara särskilt viktig på kurser med heterogena studentgrupper. De menar att en förutsättning för att internationalisering ska bli av bra kvalitet är att de internationella och nationella studenterna interagerar med varandra, till exempel i projektarbeten. När mixade projektgrupper har använts på kursen, har detta tyvärr inte fungerat tillfredställande och det har resulterat i att de olika studentgrupperna hålls separerade under flera kursmoment. I kombination med studenters önskemål om inspelade föreläsningar, lade ovanstående utmaningar grunden för att kursens undervisning och examinationer behövde förändras och utvecklas. Starten kom med ett så kallat SIP-projekt (Strategiskt investeringsprogram) (Högskolan i Skövde, 2018) där fristående lärobjekt på olika teman av hållbar utveckling utvecklades. Den aktuella kursen byggdes upp utifrån dessa teman samt att kursen utvecklades vidare mot ett flipped classroom-inspirerat upplägg med moduler innehållande kortare inspelade föreläsningar med tillhörande litteraturtips. Studenterna arbetar självständigt igenom kursmaterialet och därefter finns lärarledda undervisningstillfällen då studenterna har möjlighet att ställa frågor om kursinnehållet samt, tillsammans med lärare och kurskamrater, diskutera och reflektera kring relaterande frågor. Dessutom kopplas examinerande seminarier till några av kursens teman, där ytterligare tillfällen för diskussioner ges. Tursamt nog var ändringarna i kursupplägget planerade redan före Covid-19-pandemin, vilket innebar att när kursen gavs hösten 2020 kunde dessa ändringar implementeras och kursen ges på distans utan att planeringen väsentligt behövde ändras.

Under pandemin fungerade kursens upplägg bra och det var relativt god uppslutning vid de lärarledda undervisningsmomenten, oavsett om de var examinerande eller inte. Kursupplägget har frigjort lärartid som istället har kunnat läggas på kursens examinationer, men i praktiken har även mycket tid behövt läggas på administration, inte minst av de projektarbeten som utförs i grupp. Kombinationen av tidskrävande administration och examinationer har inneburit en hög arbetsbelastning för kursens lärare. Utöver detta har studenter framfört önskemål om att, i kombination med de inspelade föreläsningarna, nu återigen ha fysiska föreläsningar på campus. Studenternas önskemål och krav förändras alltså över tid och återigen står vi nu inför en avvägning mellan hur mycket vi ska tillgodose studenternas önskemål och hur vi tillgodoser vår egen arbetssituation. Frågan är om det är möjligt att skapa en kurs i hållbar utveckling som är långsiktigt hållbar för både lärare och studenter, där mer fokus och engagemang kan läggas på ämnesrelaterade frågor än på administration och examination?

Referenser:

Elmgren, M., & Henriksson, A.-S. (2013). Universitetspedagogik (2. uppl.). Studentlitteratur.

Högskolan i Skövde (2018). SIP Delprojekt I. Digitalisering av och för hållbar utveckling. Dnr HS 2017/110.

United Nations (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. https://wedocs.unep.org/20.500.11822/9814