Högskolan i Skövde

Dagens och morgondagens utmaningar inom hållbar utveckling, hälso- och sjukvård, undervisning och samhällsplanering kräver tvärvetenskapliga team (professionella grupper) med deltagare från olika specialist- och kunskapsområden. Universitet och högskolor har stora möjligheter att träna studenterna i hur man effektivt arbetar tillsammans i grupper/team. Detta sker mycket sällan, enligt erfarenheter inom högre utbildning, och kompetens inom att arbeta i grupper eller teams tränas sällan. Det är först när man går ledarskapsutbildningar som man stöter på teorier och diskussioner om grupputveckling och gruppdynamik.

Bidraget belyser behovet av grupparbeten både i yrkeslivet och under studietiden; hur man skapar, coachar och examinerar studenter i grupper.

Det skandinaviska nätverket Experter i Team (EiT) med utgångspunkt från NTNU i Trondheim[2] arbetar för att utveckla undervisningen med studenters grupparbeten i syfte att ge studenterna kontroll över sina grupparbeten. I denna undervisning ingår många olika moment som medvetandegör studenter om hur de kan arbeta effektivt tillsammans och, genom övningar, hur de kan hantera olika utvecklingsfaser i grupper samt få redskap för att kunna analysera och utveckla gruppdynamiken i de grupper de ingår i. Under DAL23 presenteras idéer om hur lärare och studenter skapar effektiva grupper, bland annat utgående från Belbins grupproller[3].

För att hjälpa studenterna i grupparbeten med att förekomma och undvika konflikter i grupper kan undervisningen innehålla olika övningar som hämtats från olika samlingar av övningar och modeller för grupper speglade i olika modeller, bland andra från Experter i team[4], materialet Learning in teams[5] och Att skapa effektiva team[6]. för att studenterna ska lära känna varandra som gruppdeltagare och skapar förtroende till varandra. I detta skede av grupparbetet kan läraren eller erfarna studenter vara med och ge grupperna objektiva observationer, enligt modell från EiT. Några av dessa metoder som innehåller sociogram, kvalitativ analys av samtal och tidmätning kommer att presenteras vid presentationen.

Många lärare avstår från att använda grupparbeten i för stor utsträckning av examinerande moment där för att det finns en myt att studenter inte kan examineras i grupparbeten. Enligt högskolans regelverk ska studenter ges individuella betyg. För att kunna göra detta måste läraren skaffa underlag i individuella uppgifter samtidigt som hela gruppens process och produkt ska bedömas. Om man avstår från det senare kommer studenterna avläsa att processen under arbetet inte är så viktigt och delar gärna upp olika bitar av arbetet utan att egentligen samarbeta. Vid slutet av en kurs ska bedömningarna vägas ihop till ett individuellt kursbetyg. Ofta ingår grupparbeten som del i en kurs. Bedömningen av processen ska vara en del av slutbetyget för att studenterna ska ta denna del av uppgiften på allvar. Några exempel på bedömningar kommer att ges vid detta tillfälle.

Studenter ska få kunskap om hur grupper/teams fungerar: vad som utmärker en arbetande grupp och en icke-arbetande grupp, vanliga problem som kan uppstå och varför dessa uppstår. Flera ganska enkla modeller hjälper oss förstå hur gruppdynamik uppstår vilket presenteras på DAL23, bland dessa olika modeller om grupper samt Susan Wheelans modell[7] för olika stadier i gruppers utveckling.

Den pedagogik som läraren bör använda för grupparbeten är att ge studenterna stor kontroll, att de känner till alla ramar för grupparbetet som tid, bedömningskriterier, examinationsformer etc. men även kontroll över vad som förväntas av dem och hur kreativa de får vara.

Föredraget bygger på studier, samarbeten med andra lärare samt erfarenheter under mer än 30 års undervisning. Författaren har använt och implementerat flera metoder som beskrivits i den vetenskapliga litteraturen och för grupper med mogna studenter kan erfarenheterna sammanfattas i: ju mer frihet som ges i en uppgift (naturligtvis med angivna mål och bedömningskriterier) som studenter ska lösa i grupp, desto roligare blir det och kvaliteten blir bättre, i både process och produkt.

När högskolans undervisning ger studenterna möjligheter att utveckla sin grupparbetsförmåga hjälper vi studenterna i sitt livslånga lärande och ger dem förutsättningar för bättre grupparbeten både under studietiden och i arbetslivet.

Att träna studenter i effektiva grupparbeten (teams) är lika viktigt som att träna dem i t.ex. ämnesfärdigheter, värderingsförmåga och muntliga och skriftliga färdigheter.

Referenser:

[1] Svante Axelsson, IT-service, pedagogisk utvecklare, kontakt: Svante.Axelsson@his.se

[2] Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, https://www.ntnu.no/eit

[3] Meredith Belbin beskriver nio olika roller som behövs i en välfungerande grupp. Se t.ex. Belbin.com med referenser.

[4] Eksperter i team, Håndbok for landsbyledere og learingsassistenter, NTNU, 2020

[5] Graham Gibbs: Learning in Teams, A Tutor Guide och A Student Guide, The Oxford Centre for Staff Development, 1995

[6] Susan Wheelan: Att skapa effektiva team, Studentlitteratur, 2013

[7] Susan Wheelan: Group Processes – A Developmental Perspective, Sec. Ed., 2005