Högskolan i Skövde

Kursen informationssäkerhet - Introduktion har funnits i mer än femton år. Inledningsvis drevs den som en traditionell föreläsningskurs, där studenterna gjorde en praktisk labb genom att installera en kryptolösning och skrev en rapport om detta, samt skrev en salstenta. Eftersom informationssäkerhet är viktigt för samhället i stort, ville jag skapa någon form av nytta även i samhället kring det arbete studenterna gjorde under kursen. Studenterna fick, i grupper om tre, självständigt hitta en verksamhet med vilken de skulle föra ett säkerhetssamtal. Detta kunde vara en externverksamhet, företag, offentlig verksamhet etcetera, men de får själva hitta den, och de får själva välja vilka frågor de ställer. Efter samtalet ska de skriva en kort rapport till verksamheten, och redovisa granskningen via en fem minuter lång muntlig presentation för lärarna. Studenterna upplever att samtalet är en mycket givande uppgift. Det ökar studenternas insikt i ämnet, ger dem tillfälle att nätverka och tillämpa kunskaper som ofta verkar rent teoretiska, men också något som bidrar till ett noterbart värde för det omgivande samhället som får en gratis säkerhetsgranskning. Dessutom får studenterna värdefulla kontakter som många gånger leder till projekt eller examensarbeten, och i vissa fall till och med till anställning, då praktiska uppgifter i verkliga organisationer i viss utsträckning bidrar till anställningsbarhet, att skapa en process som gör den framtida arbetstagaren anpassningsbar inför förändringar, snarare än ett antal egenskaper just nu (Forrier & Sels, 2003). Högskolan har också vunnit på denna omfattande insats inom den tredje uppgiften då vi kan leverera tydlig, konkret, nytta till samhället. De verksamheter som studenterna granskar är allt från offentlig verksamhet, myndigheter, till industriföretag, småföretag och restauranger. Givetvis är granskningen ytlig då samtalet är kort, men det väcker i alla fall tankar hos mottagarna. Studenterna är många gånger våra främsta ambassadörer, och genom att konstruera pedagogiken med praktiska element lär de sig bättre, samhället får nytta, och vi på högskolan kan få nya samarbetspartner. I dessa osäkra tider med krig i Europa är det bra att hundratals verksamheter i samhället har fått hjälp från våra duktiga studenter att komma i gång med sitt informationssäkerhetsarbete när vi har spridit vår kunskap inom informationssäkerhet via studenterna till samhället. Samhället får nytta, kursen blir bättre och studenterna gillar det. Kursen har också ett antal läxor studenterna genomför, där ingår också att göra en koll av hur förberedda studenterna är att klara sig 72 timmar utan samhällets hjälp. Detta diskuteras sedan under en föreläsning. Att veta att hundratals människor bor i hushåll som förhoppningsvis är lite extra förberedda inför kriser, var också en fin känsla i februari 2022 när samhället oroades i samband med Rysslands angrepp mot Ukraina.

Det finns generellt sett utmaningar för lärare i högre utbildning att börja samarbeta med externa aktörer, och att det krävs andra kunskaper än i traditionell utbildning (Oonk et al.) men här har processen fungerat utan nya krav på läraren, utöver att ibland ha samtal med verksamheter inför besök.

Referenser:

Forrier, A., & Sels, L. (2003). The concept employability: A complex mosaic. International Journal of Human Resources Development and Management, 3(2), 102–124. https://doi.org/10.1504/IJHRDM.2003.002414

Oonk, C., Gulikers, J. T. M., den Brok, P. J., Wesselink, R., Beers, P.-J., & Mulder, M.  (2020). Teachers as brokers: adding a university-society perspective to higher education teacher competence profiles. Higher Education, 80(4), 701–718. https://doi.org/10.1007/s10734-020-00510-9