Under ht22 genomfördes i en förstudie kring Legitimation Code Theory (LCT) och ramverkets möjliga användningsområden i undervisning. Projektet drivs i samarbete mellan programmet för Dataspelsutveckling, inriktning musik vid Högskolan i Skövde, samt Konstnärligt kandidatprogram, inriktning Musikproduktion och Songwriting vid Örebro universitet.
LCT är ett analytiskt verktyg för att identifiera och klassificera kunskap med hänsyn till de miljöer den manifesteras. Kunskap kan upptäckas och mätas efter man kartlagt ämne, miljö, ändamål, sociala faktorer, persona etc. Ramverket utgör med sitt kunskapsfokus ett komplement till pedagogisk, socialkonstruktivistisk teori och erbjuder kunskapsmätning i för närvarande tre dimensioner: Specialization, Semantics och Autonomy. I förstudien har samtliga diskuterats, men Semantics är den som har praktiserats i två kurser i musik.
Dimensionen Semantics i LCT fokuserar på språkligt uttryck och hur det representerar kunskap i ett spann mellan abstraktion och konkretion. Kirk (2017) Delar detta spann i tre:
Abstraktion / Teori
Mönster / Generalisering
Konkreta exempel / Experiment / Upplevelser
Över tid pendlar kunskapandet mellan dessa och skapar en så kallad Semantic Wave, där abstraktion har låg Semantic Gravity (SG-) i förhållande till kontexten kunskapen uttrycks i och konkretion har hög Semantic Gravity (SG+) och är beroende av kontexten för att kunna värderas.
I kursen Komposition och Arrangering har Semantics och Semantic Wave legat till grund för ett seminarium där kunskap inom musik och bedömning av denna diskuterats med studenterna. Studenterna fick analysera kursmål och betygskriterier och placera dem utmed Kirks tredelade kunskapsspann. Seminariet visar att LCT och Semantics kan vara en bra utgångspunkt för att involvera studenter i vad kursmål och bedömningskriterier står för och hur de kan tolkas, vilket bidragit till transparens i bedömningsprocessen. Kurserna Tolkning och Gestaltning samt Lyric Writing har samlästs och planerats och genomförts som en kurs. Semantics och Sematic Wave har legat till grund för kursplanering, undervisning och bedömning. Kursen har planerats utifrån att studenterna ska få undervisning i, och möjlighet att i examination påvisa kunskap utmed Kirks tredelade kunskapsspann. Kursen har planerats utifrån iterationer av seminarium med abstrakt tema, konkret uppgift och generaliserande reflektionsfrågor. Poängen är att studenten, med stöd av upplägg, innehåll och genomförande, ska kunskapa genom att röra sig genom dessa Semantic Waves. Kursupplägget baserat på Semantic Wave har visat att studenten inte kan ta genväg förbi teoretisering och heuristiskt gå från en konkret praktisk uppgift till en annan, utan måste ta hjälp av teori för att dra generella slutsatser baserat på praktiska konkreta moment (Rachlin, 2003). Det samma gäller det omvända att en student inte kan undgå praktisk konkretion och endast visa generell och abstrakt kunskap.
Studentutvärdering visar bland annat på följande:
Kursens undervisning har i hög utsträckning utgjorts av både teori och praktik samt att kursens examination gett studenten utrymme att visa kunskap i såväl teori som praktik. En student uttrycker att det är bra att koppla samman teori och praktik på detta sätt och att det borde göras i flera kurser. En annan student tycker att balansen mellan abstrakt och konkret lutade för mycket mot det abstrakta.
För djupare förståelse av hur LCT kan användas i planering, genomförande och bedömning av en kurs behövs fortsatta undersökningar som förslagsvis inkluderar intervjuer med studenter beträffande användningen av LCT, uppnådd transparens kring kursmål och bedömning, deras upplevelse av lärandeprocessen etc. Vidare är LCT-dimensionen Semantics konstruerat för att identifiera kunskap i samband med t ex examination, men modellen utmanas av ämnet musik och dess icke-verbala, klingande kunskapsartefakt, samt musikens sociologiska beroenden mellan objektivitet och subjektivitet.
Sammanfattningsvis visar förstudien att Semantics kan vara ett verktyg för kursplanering samt ett förhållningssätt i genomförande av kurs. Det finns fördelar kring studentinkludering och transparens kring kursmål och bedömningskriterier, men fortsatta undersökningar krävs för utarbetande av metod och att säkerställa dess utfall i undervisning.
Referenser:
Carroll, C. L. (2020). Seeing the invisible: Theorising connections between informal and formal musical knowledge. Research Studies in Music Education, 42(1), 37–55. https://doi.org/10.1177/1321103X18824641
Gerard, F.-M. (2022). Objectifying Subjectivity, in D. Leduc & S. Béland (eds.), Perspectives on Learning Assessment in the Arts in Higher Education - Supporting Transparent Assessment across Artistic Disciplines. New York: Routledge, pp. 25–42.
Kirk, S. (2017). Waves of reflection: Seeing knowledges in academic writing. Proceedings of the 2015 BALEAP Conference.
Maton, Karl. (2014). Knowledge and knowers: towards a realist sociology of education. Routledge.
Rachlin H. (200) Rational thought and rational behavior: A review of bounded rationality: The adaptive toolbox. Journal of the Experimental Analysis of Behavior, 79(3), 409–412. https://doi.org/10.1901/jeab.2003.79-409
Skövde: Högskolan i Skövde , 2023.
DAL-23, Det akademiska lärarskapet, Högre utbildning i en föränderlig värld, Högskolan i Skövde den 21 april 2023