Högskolan i Skövde

Syfte: för att öka ingenjörsutbildningarnas arbetsmarknadsrelevans krävs merintegrering av industrirelevant kunskap och kompetens in i utbildningarna som ges.

Inledning: genom att skapa mobilitet mellan akademi och näringsliv ökar förutsättningarna för att få till ett ömsesidigt lärande, så kallat arbetsintegrerat lärande (AIL). AIL-fältet i stort beskrivs att i stort kunna definieras genom en diskursiv spänning mellan begreppet teori och praktik och simultana försök att överbrygga en sådan spänning (Björck 2018; Björck & Johansson 2019). Efter flera års dialog och samverkan har en plattform för att testa integrering av arbetsmetoder och träningsmoment utvecklats i ett Vinnovaprojekt Yrkestrainee Skaraborg 2023-2025. Behovet att kunna ställa om utbildningar och skapa rätt förutsättningar inom högre utbildning har visat sig nödvändigt att hantera inte minst under och efter pandemin. Gustavsson (2000) delar upp teoretisk och praktisk kunskap i tre kunskapsområden;teoretisk-vetenskaplig kunskap (episteme), praktisk-produktiv kunskap (techne) och kunskap som praktisk klokhet (phronesis).

Problem att undersöka: detta handlar om att förstå vilka pedagogiska metoder som kanfungera för att integrera techne och episteme än bättre inom högskoleutbildning isamverkan med industrin.

Utifrån underlag från behovsanalyser som genomförts inom industriföretag i Skaraborg har den viktigaste bristen angivits vara brist på tydlig arbetslivsanknytning på högskoleutbildningar vilket upplevs få negativa konsekvenser för alla inblandade aktörer. Långtidsutredningen (SOU 2015:104) beskriver det som att en viktig faktor förövergången från utbildning till arbetsliv är att undvika utbildningsmisslyckanden för hela det svenska utbildningssystemet.

AIL som metod och pedagogisk idé i projektet: Lärmiljön i projektet förflyttas från skolans lokaler ut till produktionsytor hos företag. Högskolan Väst har ett samlat uppdrag i landet att arbeta med AIL (Sunnemark 2020) och här finns ett systerprojekt som provar praktiska moment under samma period som Yrkestrainee Skaraborg, båda projektet har samma styrgrupp för att samordna insatserna. Yrkestrainee Skaraborg kommer testa en modell som används för praktiska gymnasieutbildningar där elever får vara ute på företag och göra praktiska moment i kurser. Den nya modellen innebär tydligare koppling mellan teori och praktik inom högre utbildning. För individen innebär formen en möjlighet att erhålla högskolepoäng genom arbetsplatsförlagt lärande, på samma vis som genom traditionell teoretisk examination.

Referenser:

Björck , V. 2018. The idea of academia and the real world and its ironic role in thediscourse on Work-integrated Learning. Studies in Continuing Education.

Björck , V. & Johansson, K. 2019. Problematising the theory-practice terminology: adiscourse analysis of students statements on Work-integrated Learning. Journal of Further and Higher Education, 43(10), 1363–1375.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Långtidsutredningen (SOU 2015:104). Betänkande av Långtidsutredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Sunnemark, L. (2020). Det arbetsintegrerade lärandets techne och episteme: En kartläggning av hur arbetsintegrerat lärande (AIL) förstås och används i Högskolan Västs programutbud. Trollhättan: Högskolan Väst.