Högskolan i Skövde

Inledning och bakgrund: Revision är en central funktion i det finansiella systemet och säkerställer att ekonomiska rapporter är korrekta och tillförlitliga. Digitaliseringen har på senare år omformat arbetet i grunden genom AI, automatiserad dataanalys och molnbaserade plattformar som underlättar revisionsprocessen. Samtidigt skapas nya utmaningar i form av ökade kompetenskrav, bristande systemintegration och frågor om revisionskvalitet och trovärdighet, vilket har inverkan både på yrkesrollen och kompetensbehoven.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur revisorer upplever och hanterar digitaliseringens inverkan på arbetsprocesser, professionella bedömningar och revisionskvalitet. Studien syftar också till att bidra med ny kunskap som kan stödja utvecklingen av revisionspraxis och kompetensutveckling i en digitaliserad arbetsmiljö. Studien bidrar genom att fokusera på svenska revisionsbyråer och erbjuder ett nationellt perspektiv där merparten av tidigare forskning har varit internationell.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma revisorer från både stora och små revisionsbyråer i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats med tematisk analys för att identifiera återkommande mönster i respondenternas erfarenheter. För att tolka resultaten har agentteorin, den sociotekniska systemteorin samt teorier om revisionskvalitet använts som analytiska utgångspunkter. Resultat och slutsats Studien visar att digitala verktyg har underlättat flera moment i revisionen och förbättrat möjligheterna att analysera stora datamängder och upptäcka risker på en mer detaljerad nivå. Samtidigt framgår att nyttan med tekniken är starkt kontextberoende och ofta begränsas av kundernas digitala mognad och systemens bristande integration. Revisorns roll har omformats från att i första hand vara en kontrollant av dokument till att fungera som analytiker och rådgivare. För att uppfylla dessa krav framstår kombinationen av hårda färdigheter såsom systemförståelse och dataanalys och mjuka färdigheter som kommunikation, relationsskapande och pedagogisk förmåga som avgörande.

Slutsatsen är att digitalisering inte bara omformar revisionens verktyg och processer, utan också själva förståelsen av vad det innebär att vara revisor i en digital tid.

Introduction and background: Auditing is a central function in the financial system and ensures that financial reports are correct and reliable. In recent years digitalisation has fundamentally reshaped the work through AI, automated data analysis, and cloud based platforms that facilitate the audit process. At the same time, new challenges arise in the form of increased competence requirements, lack of system integration and questions about audit quality and credibility, which have an impact on both the professional role and competence needs.

Purpose: The purpose of the study is to describe how auditors experience and handle the impact of digitalization on work processes, professional judgments and audit quality. The study also aims to contribute with new knowledge that can support the development of audit practice and competence development in a digitalized work environment. The study contributes by focusing on Swedish audit firms, offering a national perspective where most previous research has been international.

Method: The study is based on a qualitative approach and uses semi-structured interviews with ten professional auditors from both large and small audit firms in Sweden. The empirical material has been analyzed with thematic analysis to identify recurring patterns in the respondents’ experiences. To interpret the results, agency theory, sociotechnical systems theory and theories of audit quality have been used as analytical frameworks.

Results and conclusion: The study shows that digital tools have facilitated several aspects of the audit process and improved the ability to analyse large volumes of data and identify risks at a more detailed level. At the same time, it appears that the benefit of the technology is strongly context dependent and often limited by the clients digital maturity and the lack of system integration. The role of the auditor has been transformed from mainly being a controller of documents to functioning as an analyst and advisor. To meet these demands, the combination of hard skills such as system understanding and data analysis and soft skills such as communication, relationship building and pedagogical ability is crucial.

The conclusion is that digitalization not only reshapes the tools and processes of auditing, but also the understanding of what it means to be an auditor in a digital time.