Högskolan i Skövde

Denna studie undersöker skolkuratorers erfarenheter, arbetssätt och upplevda hinder i arbetet mot mobbning i skolan. Bakgrunden är rapporter som visar att Sverige blivit sämre på att hantera mobbning och kränkningar, vilket väckte frågor om orsakerna bakom utvecklingen. Skolkuratorer möter dagligen utsatta elever och har, genom yrkeserfarenhet, en bredare förståelse för problemets komplexitet än elever själva, som ofta ser situationen ur ett mer begränsat perspektiv. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur skolkuratorer definierar och bemöter mobbning, vilka verktyg de använder och hur organisatoriska förutsättningar påverkar arbetet. Studien bygger på Goffmans och Granströms rollbegrepp, känsla av sammanhang (KASAM), social identitetsteori samt Olweus modell av mobbning som ett systematiskt gruppfenomen. Halvstrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer analyserades med tematisk analys. Resultaten visar att mobbning varierar beroende på ålder och kön, samt att brist på tid, resurser och samverkan med vårdnadshavare begränsar det förebyggande arbetet. Respondenterna beskriver ett hårdare socialt klimat och ökade digitala kränkningar. Slutsatsen är att framgångsrikt mobbningsarbete kräver både strukturerade metoder och organisatoriska förutsättningar för långsiktiga insatser, där skolkuratorns synlighet och relationsskapande är centrala.

This study examines school counselors’ experiences, working methods, and perceived challenges in addressing bullying in schools. The background is reports indicating that Sweden has become less effective in managing bullying and harassment, which raised questions about the reasons behind this development. School counselors work directly with students exposed to bullying and, through professional experience, have a broader understanding of the issue’s complexity than students themselves, who often view the situation from a more limited perspective. The aim is to deepen the understanding of how school counselors define and address bullying, what tools they use, and how organizational conditions influence their work. The study is based on Goffman’s and Granström’s role concepts, the Sense of Coherence (SOC), social identity theory, and Olweus’ model of bullying as a systematic group phenomenon. Semi-structured interviews with practicing school counselors were analyzed using thematic analysis. The results show that bullying varies depending on age and gender, and that lack of time, resources, and collaboration with parents often limits preventive work. The respondents describe a harsher social climate and increased digital harassment. The conclusion is that successful anti-bullying efforts require both structured methods and organizational conditions for long-term interventions, with the counselor’s visibility and relationship-building as central elements.