Det snabbt växande forskningsfältet inom human-robot interaction (HRI) undersöker komplexiteten i interaktionen mellan människor och robotar. Denna tvärvetenskapliga domän som involverar expertis inom bland annat naturlig språkförståelse, kognitionsvetenskap och kommunikation, utforskar hur sociala robotar kan fungera som sociala partners och stöd i olika sammanhang som vård och utbildning. En central utmaning är att designa sociala robotar som kan kommunicera och koordinera med människor på ett intuitivt och empatiskt sätt. Med utgångspunkt i användarens perspektiv, kommer denna studie att undersöka hur verbala och icke-verbala signaler från en social robot påverkar användarens förmåga till situationsmedvetenhet. Studien genomfördes explorativt i labbmiljö där tio deltagare interagerade med roboten Furhat i olika scenarion för att variera robotens beteende och mäta situationsmedvetenhet. En induktiv analys av interaktionen utgjorde en kvalitativ grund som tillsammans med andra metoder användes i trianguleringen, för att styrka resultatets tillförlitlighet. Identifierade problemområden bildade underlag för förbättringar av sociala robotar och syftar till att stärka användarens förståelse i interaktionen. Resultaten visar att tydliga och konsekventa signaler från roboten kan stödja användarens förståelse av situationen, medan otydliga signaler eller brist på uttryck kan leda till missförstånd och minskad situationsmedvetenhet. De flesta identifierade problem kan härledas till brister i robotens naturliga uttryck, otillräcklig synkronisering mellan verbala och icke-verbala signaler och tekniska aspekter.
The rapidly growing research field of human-robot interaction (HRI) investigates the complexity of interactions between humans and robots. This interdisciplinary domain, encompassing expertise in areas such as natural language understanding, cognitive science and communication, explores how social robots can function as social partners and provide support in areas such as healthcare and education. A central challenge lies in designing social robots capable of communicating and coordinating with humans in an intuitive and empathetic manner. From the users perspective, this study examines how verbal and non-verbal cues from a social robot influence the users situational awareness (SA).The study was conducted exploratorily in a laboratory setting, where ten participants interacted with the Furhat robot across different scenarios designed to vary the robots behavior and assess situational awareness. An inductive analysis of the interactions provided a qualitative foundation, which together with other methods was incorporated in a triangulation approach to enhance the reliability of the findings. Identified problem areas serve as a basis for improving social robots and aimed to strengthen users understanding during interaction. The results indicate that clear and consistent signals from the robot can facilitate the users situational understanding, whereas ambiguous signals or a lack of expression may result in misunderstandings and diminished situational awareness. The majority of identified issues can be attributed to limitations in the robots natural expressiveness, inadequate coordination between verbal and non-verbal cues and technical limitations.