Högskolan i Skövde

Bakgrund: Ekonomiska brott anses utgöra ett samhällsproblem där staten varje år förlorar omkring 100 miljarder kronor. Revisorer har en central roll i att granska företagens redovisningar och säkerställa att de ekonomiska rapporterna stämmer. Revisorer är dock inte de som oftast anmäler ekonomiska brott och en orsak kan vara att digitaliseringen medför nya komplexa sätt att begå ekonomiska brott. Det är därmed centralt att följa med i utvecklingen eftersom digitaliseringen även medför nya lösningar för upptäckter. Samtidigt har revisorer en låg användning av artificiell intelligens trots dess potential och branschen präglas av en viss försiktighet.

Syftet: Denna studie beskriver revisorernas syn på den roll som artificiell intelligens kan spela för deras potential att upptäcka ekonomisk brottslighet i jämförelse med nuvarande praxis. Givet att revisorer som yrkesgrupp har en central roll i att upptäcka och förebygga ekonomiska brott bidrar denna studie även med förståelse för hur deras inställning kan formas.

Teoretisk referensram: Avsnittet kommer att användas vid analys av den insamlade empirin. Eftersom analysen avser leda fram till en slutsats på studiens frågeställningar och syfte, förklarar avsnittet för relevanta begrepp och teori.

Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fokuset har varit på att intervjua revisorer där antalet uppgått till totalt 5 intervjuade revisorer.

Slutsats: Studiens slutsats förklarar att revisorernas inställningar till den artificiella intelligensens potential att upptäcka ekonomiska brott är både varierande och gemensamma. De allra flesta ser att tekniken kommer att kunna bidra med att effektivare upptäcka brott men samtidigt varierar inställningarna till hur den kan tänkas effektivisera arbetet likaså om det kan vara till för eller nackdel för branschen. Dessutom formas revisorernas inställningar av lagar, normer och andra liknande organisationer vilket kan ge en förklaring till varför revisorerna tycker som de tycker.

Background: Financial crime is considered a societal problem where the state loses around SEK 100 billion every year. Auditors have a central role in reviewing companies' accounts and ensuring that the financial reports are correct. However, auditors are not the ones who most often report financial crime and one reason may be that digitalization brings new, complex ways to commit financial crime. It is therefore central to keep up with developments as digitalization also brings new solutions for detection. At the same time, auditors have a low use of artificial intelligence despite its potential and the industry is characterized by a certain caution.

Purpose: This study describes auditors' views on the role that artificial intelligence can play in their potential to detect financial crime compared to current practice. Given that auditors as a professional group have a central role in detecting and preventing financial crime, this study also contributes to understanding how their attitudes can be shaped.

Theoretical framework: This section will be used to analyze the collected empirical data. Since the analysis aims to lead to a conclusion on the study's questions and purpose, the section explains relevant concepts and theory.

Method: The empirical material has been collected through a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The focus has been on interviewing auditors, with a total of 5 auditors interviewed.

Conclusion: The study's conclusion explains that auditors' attitudes towards artificial intelligence's potential to detect financial crimes are both varied and common. The vast majority see that the technology will be able to contribute to more efficient detection of crimes, but at the same time, attitudes towards how it can be thought to streamline work vary, as well as whether it can be to the advantage or disadvantage of the industry. In addition, auditors' attitudes are shaped by laws, standards and other similar organizations, which may provide an explanation for why auditors think the way they do.