Högskolan i Skövde

Bakgrund: Revisionsbranschen är en bransch som påverkas av den teknologiska utvecklingen i samhället. En av de nya teknikerna som har haft en stark utveckling är AI-verktyg som alltmer används i revisorns arbetsprocesser. AI-verktygens alla frågetecken är däremot inte helt utredda. En sådan fråga är vilka individuella faktorer hos revisorns som påverkar acceptansen av AI-verktyg.

Syfte och frågeställning: Studien syftar till att kartlägga om det finns samband mellan revisorns personliga åsikter, egenskaper och deras acceptans av AI-verktyg. Vidare kommer det även kartläggas ifall det finns samband mellan revisorns praktiska nytta till AI-verktyg och revisorns acceptans av verktyget. För att besvara syftet används frågeställningen: Vilket samband finns mellan faktorerna revisorns praktiska nytta, personliga egenskaper och personliga åsikter för acceptansen av AI-verktyg?

Metod: Studien använder en kvantitativ metod där digitala enkäter har skickats ut till alla auktoriserade revisorer i Sverige 2024.

Resultat/Slutsats: Studiens visar på att revisorns personliga egenskap i form av teknologisk förmåga har ett positivt samband med acceptans till AI-verktyg medan revisorns ålder och arbetserfarenhet inte uppvisade något samband. Revisorns personliga åsikter visade på flera relativt starka signifikanta samband till acceptans än vad revisorns egenskaper gjorde där enbart revisorns åsikt om användarvänlighet inte visades vara statistiskt signifikant. Revisorns uppfattning om AI-verktygens påverkan på revisionskvalité och effektivisering visade sig också ha positiva signifikanta samband med acceptansen till verktygen.

Background: The auditing sector is one that has been affected by the technological changes in society. One of the more prominent technologies of the last few years is AI tools that have seen an increased use in work processes. Although AI is predicted to change work processes in the auditing sector, several questions regarding AI-tools remain unanswered. One such question is which individual factors possessed by auditors influence their acceptance of AI tools.

Purpose: The study aims to examine whether there exists a correlation between the auditors personal opinions, attributes and their acceptance of AI-tools. Furthermore, the study aims to examine whether the auditor's opinion on the practical usefulness of AI tools correlates with acceptance. To answer this purpose, the following question is asked: What correlation exists between auditors' practical usefulness, personal attributes, personal opinions and acceptance to AI-tools?

Method: A quantitative research method was used where digital surveys were sent out to every authorized auditor in Sweden 2024.

Results/Conclusion. The study shows that one out of three variables used to exemplify personal attributes had a statistically significant correlation with acceptance of AI-tools. Neither age and work experience demonstrated statistical significance, while technological ability demonstrated a positive correlation. Therefore, although the correlation between personal attributes and acceptance can’t be entirely dismissed, it showed the weakest correlation out of the three examined factors. Regarding the auditors personal opinions, three out of four variables showed statistical significance, with only the perceived usability exhibiting no significance. These opinions exhibited the strongest correlation to acceptance and all correlations were positive. Furthermore, the auditors' perception of how AI-tools affect their efficiency and audit quality were found to have a statistically significant positive correlation with their acceptance of AI-tools.