Högskolan i Skövde

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) påverkar allt fler yrken, inklusive revision. Revision är dock ett område som kännetecknas av konservatism och försiktighet inför teknologiska förändringar. Tidigare forskning har ofta fokuserat på tekniska möjligheter eller organisatoriska aspekter, men det saknas studier som undersöker hur revisorer själva uppfattar användningen av AI i olika delar av revisionsprocessen. Denna studie syftar till att fylla det gapet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska revisorer uppfattar användningen av AI i revisionsprocessens olika faser, samt vilka resonemang som ligger bakom dessa uppfattningar. Målet är att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar deras intention att använda AI.

Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fem revisorer med olika lång erfarenhet och från olika revisionsbyråer. Materialet har analyserats med tematisk analys och tolkats med hjälp av Theory of Planned Behavior (TPB), där fokus ligger på attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll.

Resultat: Resultatet visar att revisorer är generellt positiva till att använda AI, särskilt i planerings- och granskningsfaserna, där teknologin ses som ett hjälpmedel för att effektivisera datainsamling och analys. I rapporteringsfasen är inställningen mer återhållsam, främst på grund av juridiska krav och det personliga ansvar som ligger på revisorn.

Slutsats: Studien visar att AI uppfattas som ett värdefullt stödverktyg, men inte som en ersättning för revisorns professionella omdöme. Intentionen att använda AI påverkas av hur teknologin upplevs, hur normer inom organisationen ser ut samt i vilken grad revisorerna upplever kontroll över teknikanvändningen. TPB har varit ett användbart verktyg för att analysera dessa faktorer.

Background: Artificial intelligence (AI) is increasingly affecting various professions, including auditing. However, auditing is a field characterized by conservatism and caution toward technological change. Previous research has often focused on technical capabilities or organizational aspects, but there is a lack of studies that examine how auditors themselves perceive the use of AI in different phases of the audit process. This study aims to fill that gap.

Purpose: The purpose of this study is to explore how Swedish auditors perceive the use of AI in different phases of the audit process, and what reasoning underlies these perceptions. The goal is to gain a deeper understanding of the factors that influence their intention to use AI.

Method: The study is based on a qualitative method using semi-structured interviews. A total of five auditors with varying levels of experience and from different audit firms were interviewed. The material was analyzed using thematic analysis and interpreted through the Theory of Planned Behavior (TPB), focusing on attitudes, subjective norms, and perceived behavioral control.

Results: The results show that auditors are generally positive toward using AI, particularly in the planning and fieldwork phases, where the technology is seen as a tool for streamlining data collection and analysis. In the reporting phase, attitudes are more cautious, mainly due to legal requirements and the personal responsibility placed on the auditor.

Conclusion: The study shows that AI is perceived as a valuable support tool, but not as a replacement for the auditor’s professional judgment. The intention to use AI is influenced by how the technology is perceived, the organizational norms, and the degree of perceived control over its use. TPB proved to be a useful framework for analyzing these factors.