Högskolan i Skövde

Bakgrund: I takt med ökade krav på transparens och verifierbarhet i hållbarhetsrapporteringen har revisorns roll i granskningen av icke-finansiell information blivit allt viktigare. Samtidigt har blockchain-teknologi lyfts fram som en potentiell lösning för att öka spårbarhet, tillförlitlighet och motståndskraft mot manipulation. Trots teknikens möjligheter saknas tillräcklig kunskap om hur revisorer uppfattar dess användning i hållbarhetsrevision.

Syfte: Denna studien syftar till att kartlägga revisorers attityder till blockchain-teknologi och dess potentiella effekt på hållbarhetsrevision. Genom att analysera revisorers uppfattningar, erfarenheter och förväntningar avser studien att belysa vilka möjligheter och utmaningar blockchain-teknologin kan innebära för hållbarhetsrevisionen.

Teoretisk referensram: Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Technology Acceptance Model (TAM) och Principal-agentteorin. Begrepp som hållbarhet och blockchain diskuteras samt studier som tidigare undersökt blockchain relaterat till hållbarhet.

Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod. En enkätundersökning skickades ut till revisorer i små och medelstora revisionsbyråer i Sverige. Svaren analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och korrelationsanalyser för att få en överblick över svaren samt hitta samband i revisorers attityder till blockchain.

Slutsats: Resultaten visar att revisorer inom små och medelstora revisionsbyråer generellt har en försiktigt positiv attityd till blockchain-teknologi. Även om kunskapsnivån och den praktiska erfarenheten är låg, ser många respondenter en potentiell nytta med teknologin, särskilt när det gäller att öka transparens, minska informationsasymmetri och förbättra verifierbarheten i hållbarhetsrevision.

Background: As demands for transparency and verifiability in sustainability reporting increase, the auditor’s role in reviewing non-financial information has become more important. At the same time, blockchain technology has been highlighted as a potential solution to improve traceability, reliability, and resistance to manipulation. Despite its potential, there is insufficient knowledge about how auditors perceive its use in sustainability audit.

Purpose: This study aims to explore auditors’ attitudes toward blockchain technology and its potential impact on sustainability assurance. By analyzing auditors’ perceptions, experiences, and expectations, the study seeks to shed light on the opportunities and challenges blockchain may pose for the assurance of sustainability information.

Theoretical Framework: The study is based on two theoretical perspectives: TAM and Principal-Agent Theory. Key concepts such as sustainability and blockchain are discussed, as well as previous studies investigating blockchain in relation to sustainability.

Method: A quantitative research design was applied. A questionnaire was distributed to auditors at small and medium-sized audit firms in Sweden. The responses were analyzed using descriptive statistics and correlation analysis to identify patterns and relationships in auditors’ attitudes toward blockchain.

Conclusion: The results show that auditors at small and medium-sized audit firms generally have a cautiously positive attitude toward blockchain technology. Although knowledge and practical experience are limited, many respondents see potential value in the technology, particularly in terms of enhancing transparency, reducing information asymmetry, and improving verifiability in sustainability audits.