Högskolan i Skövde

Bakgrund: Digitalisering och artificiell intelligens (AI) har inverkat på revisionsbranschen genom att automatisera delar av revisionsprocessen och effektivisera informationshantering. Dessa förändringar påverkar inte bara hur revision utförs, utan också revisorns profession i form av kunskapsutveckling och kompetenskrav.

Syftet: Studien syftar till att undersöka hur revisorer upplever att AI inverkar i revisionsprocessen, samt hur AI har förändrat deras profession med avseende på kunskapsutveckling och kompetenskrav.

Teoretisk referensram: Studien utgår från professionsteorin samt begreppen tyst och explicit kunskap, vilka kopplas till revisorers yrkesutövning och krav på professionell kompetens.

Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem revisorer från olika revisionsbyråer. Det insamlade materialet har analyserats tematiskt genom en kombination av induktiv och teoristyrd kodning.

Slutsats: AI upplevs inverka positivt på revisionsprocessens planerings- och granskningsfaser genom att bidra till ökad effektivitet och noggrannhet. I rapporteringsfasen är AI:s användning däremot begränsad, då mänskligt omdöme och erfarenhet fortsatt är avgörande. Samtidigt medför AI förändrade kompetenskrav, särskilt vad gäller teknologisk förståelse. Det finns en risk att kunskapsutvecklingen, särskilt för juniora revisorer, hämmas när praktiska moment automatiseras bort. Revisorns roll förändras därmed mot en hybrid funktion som kräver både teknisk kompetens och professionellt omdöme.

Background: Digitalization and artificial intelligence (AI) have influenced the audit profession by automating parts of the audit process and streamlining information management. These developments affect not only how audits are conducted but also the auditor’s professional role in terms of knowledge development and competence requirements.

Purpose: The purpose of this study is to explore how auditors perceive that AI influences the audit process, and how it has changed their profession with regard to knowledge development and competence.

Theoretical framework: The study is based on professional theory and the concepts of tacit and explicit knowledge, in relation to auditors’ professional practice and competence requirements.

Method: A qualitative method was applied, using semi-structured interviews with five auditors from different audit firms. The data was analyzed thematically through a combination of inductive and theory-driven coding.

Conclusion: AI is perceived to have a positive influence on the planning and execution phases of the audit process by improving efficiency and accuracy. In the reporting phase, however, its use remains limited due to the continued importance of human judgment and experience. At the same time, AI introduces new competence requirements, particularly in terms of technological understanding. There is a risk that knowledge development, especially among junior auditors, may be hindered as practical tasks become increasingly automated. As a result, the auditor's role is evolving into a hybrid function that requires both technical expertise and professional judgment.