Högskolan i Skövde

Bakgrund: Vid införandet av ett nytt EU-direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, omfattas fler företag och däribland små banker och finansiella institut. Direktivet ställer högre krav på den information som inkluderas i rapporterna och en central del är införandet av dubbel väsentlighetsanalys. Det ställs högre krav på transparens och riskhantering, samt att de små bankerna behöver analysera både sin påverkan på omvärlden och hur hållbarhetsfaktorer påverkar deras egen verksamhet. Det finns dock en viss osäkerhet kring bankernas roll i hållbarhetsomställningen och om deras begränsade resurser kan påverka genomförandet och kvalitén på rapporteringen.

Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur små svenska banker förhåller sig till och förbereder sig för att implementera dubbel väsentlighetsanalys enligt CSRD.

Teoretisk referensram: Ger en kort genomgång för de ramverk som ledde fram till det nya direktivet, samt förklarar vad CSRD innebär och beskriver den dubbla väsentlighetsanalysen. Till detta kommer även institutionell teori att användas för att hjälpa till att förklara de små bankernas beteenden och genom det besvara frågeställningarna.

Metod: För denna studie kommer kvalitativ metod att användas då den ger flexibilitet och möjliggör jämförbarhet mellan respondenterna. Den empiriska datan samlas in genom semi-strukturerade intervjuer.

Slutsats: Studien visar att drivkraften nästan uteslutande kom från CSRD och att arbetet har varit både utmanande och tidskrävande. För att täcka de osäkerheter som finns har bankerna tagit in konsulter och samarbetat med andra små banker. Även om processen upplevdes som komplex, beskrev flera banker att arbetet bidrog till lärande, bättre förankring och ökad förståelse för hållbarhetsrisker inom organisationen.

Background: With the introduction of the new EU directive on sustainability, CSRD, a larger number of companies are now included in the regulatory scope, including small banks and financial institutions. The directive places higher demand on the information included in the reports, and a central part is the introduction of double materiality. There are higher demands on transparency and risk management, and the small banks need to analyze both their impact on the environment and how sustainability factors affect their own operations. However, there is some uncertainty about the role banks have in the sustainability transition and whether their limited resources can affect the implementation and quality of the reporting.

Purpose: The purpose of this study is to understand how small Swedish banks relate to and prepare themselves for the implementation of double materiality according to CSRD.

Theoretic Framework: Provides a brief overview of the frameworks that led to the new directive, explains what CSRD means and describes the double materiality analysis. In addition, institutional theory will be used to help explain the behavior of small banks and thereby answer the questions of the study.

Method: A qualitative method will be used for this study as it provides flexibility and enables comparability between the respondents. The empirical data will be collected through semi-structured interviews.

Conclusion: The study shows that the driving force came almost exclusively from CSRD, and that the work has been both challenging and time-consuming. To cover the uncertainties that exist, the banks have brought in consultants and collaborated with other small banks. Although the process was perceived as complex, several banks reported that it contributed to learning, stronger internal engagement and an improved understanding of sustainability-related risks within the organization.