Högskolan i Skövde

Inom sjukvården är det viktigt att olika yrkesgrupper samarbetar bra och tillsammans kan fatta beslut om patienternas vård. Samtidigt kan regler på arbetsplatsen, hur man brukar arbeta på olika avdelningar och yttre faktorer påverka hur detta samarbete utformas i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra samarbetet mellan läkare och deras team inom en kirurgisk avdelning och en psykiatrisk akutvårdsavdelning för att förstå dess roll i beslutsfattandet i respektive kontext.

Forskningsfrågor:

• Vilka faktorer formar samarbetsdynamiken mellan läkare och deras team på en kirurgisk avdelning respektive en psykiatrisk akutvårdsavdelning? 

• Vilka skillnader och likheter kan identifieras i beslutsstrategier och teamdynamik mellan dessa två avdelningar? 

Teorier om interprofessionell samverkan som belyser hur olika yrkesgrupper samarbetar och A Garbage Can modellen som förklarar hur beslut inom organisationer ofta formas i osäkra och komplexa miljöer. Dessa teorier ligger till grund för studiens utgångspunkt.

Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har totalt nio respondenter intervjuats från två vårdavdelningar, dessa respondenter är läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Tematisk analys användes för att identifiera mönster i intervjumaterialet, där teori och empiri har vävts samman i en abduktiv ansats.

Resultaten visar att det finns tydliga skillnader mellan avdelningarna. Inom kirurgiska vården präglas beslutsfattandet av tydliga hierarkier, snabba beslut och en hög arbetsintensitet, medan den psykiatriska vården tenderar att ha ett mer dialogbaserat och inkluderande samarbete där olika professioners röster ges mer utrymme. Flera gemensamma teman identifierades, såsom betydelsen av tydlig kommunikation, ledarskapets roll, respekt mellan professioner och hur digitalisering både underlättar informationsöverföring och skapar nya utmaningar. Arbetsmiljö och stress påverkade hur bra samarbetet fungerade och hur mycket personalen kunde vara med och fatta beslut.

Studien bidrar med ökad förståelse för hur vårdens organisatoriska kontext formar interprofessionellt samarbete. Den visar också hur olika avdelningar, trots gemensamma mål, kan ha olika arbetssätt som påverkar både arbetsmiljö och kvalitet i vårdbesluten. Resultaten kan fungera som kunskapsunderlag i framtida förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården.

In healthcare it is essential that different professional groups collaborate effectively and make joint decisions regarding patient care. At the same time, workplace regulations, established practices on different wards, and external factors influence how this collaboration is shaped in practice.

Purpose: The purpose of this study is to compare the collaboration between doctors and their teams in a surgical ward and a psychiatric emergency ward, in order to understand its role in decision making within each context.

Research questions:

• What factors shape the dynamics of collaboration between doctors and their teams in a surgical ward and a psychiatric emergency ward?

• What similarities and differences can be identified in decision making strategies and team dynamics between these two wards?

The study is based on theories of interprofessional collaboration, which explore how different professional groups work together, and the Garbage Can Model, which explains how decisions within organizations often emerge in uncertain and complex environments.

A qualitative method was applied, and a total of nine semistructured interviews were conducted with doctors, nurses and assistant nurses from two hospital wards. Thematic analysis was used to identify patterns in the data and an abductive approach was adopted to integrate theory and empirical findings.

The results show clear differences between the wards. Decision making in the surgical ward is characterized by strong hierarchies, fast paced decisions and a high workload. In contrast the psychiatric ward demonstrates a more dialogue based and inclusive collaboration, where different professional voices are given more space. Shared themes were identified, such as the importance of clear communication, the role of leadership, mutual respect between professions, and how digitalization both facilitates information transfer and introduces new challenges. The work environment and stress levels influenced how well collaboration functioned and how much staff could participate in decision making.

This study contributes to a deeper understanding of how the organizational context of healthcare shapes interprofessional collaboration. It also shows how different wards, despite having common goals, may use different working methods that affect both the work environment and the quality of care decisions. The findings can serve as a knowledge base for future improvement efforts in healthcare.