Högskolan i Skövde

Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar många och ofta är förknippat med stigmatisering och social exkludering. Stigmatiseringen utgör ett betydande hinder för tillgång till vård, arbete och social delaktighet. Den manifesteras både genom negativa samhällsattityder och internaliserat självstigma, vilket ytterligare försvårar återhämtningen och påverkar livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka stigma relaterat till psykisk ohälsa. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och PsycINFO, tillgängliga via Högskolan i Skövdes bibliotek. Efter tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier granskades 20 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i tre övergripande teman: diagnoser, interventioner och kulturella aspekter med sju under teman: stereotyper och socialt stigma kopplat till specifika diagnoser, självstigma och psykologiska konsekvenser av diagnos, stigma som hinder för vårdkontakt och långsiktig återhämtning, mediebaserade interventioner, personlig kontaktbaserade interventioner, kulturell tolkning av stigma kring psykisk ohälsa samt strukturella hinder och sociala konsekvenser av stigma. Slutsats: Studien visar att stigma kring psykisk ohälsa är ett komplext och mångfacetterat fenomen som påverkar individer socialt, psykologiskt och strukturellt. Fördomar kopplade till vissa diagnoser förstärker social distans och hinder för vård, medan självstigma påverkar självkänsla och återhämtningsförmåga. Framtida forskning kan med fördel undersöka hur interventionsprogram kan anpassas till olika diagnoser, kulturella kontexter och grupper i samhället.

Mental illness is a global public health issue that affects many people and is often associated with stigmatization and social exclusion. Stigmatization constitutes a significant barrier to accessing healthcare, employment, and social participation. It manifests both through negative societal attitudes and internalized self-stigma, which further impedes recovery and negatively impacts quality of life. Aim: The aim of this study was to explore stigma related to mental illness. Method: A structured literature search was conducted in the databases PubMed and PsycINFO, accessed via the University of Skövde’s library. After applying inclusion and exclusion criteria, 20 scientific articles were reviewed and analyzed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in three overarching themes: diagnoses, interventions, and cultural aspects, along with seven sub-themes: stereotypes and social stigma associated with specific diagnoses, self-stigma and psychological consequences of diagnosis, stigma as a barrier to care and long-term recovery, media-based interventions, personal contact-based interventions, cultural interpretations of stigma related to mental illness, and structural barriers and social consequences of stigma. Conclusion: This study shows that stigma related to mental illness is a complex and multifaceted phenomenon affecting individuals socially, psychologically, and structurally. Prejudices linked to certain diagnoses reinforce social distance and barriers to care, while self-stigma impacts self-esteem and recovery. Future research could usefully explore how intervention programs can be tailored to different diagnoses, cultural contexts, and social groups.