Högskolan i Skövde

Introduktion: Ofrivillig ensamhet är idag ett folkhälsoproblem med allvarliga konsekvenser för individ och samhälle. Ofrivillig ensamhet uppstår när det finns brist mellan önskade och faktiska sociala kontakter men socialt stöd från omgivningen har visat sig vara en skyddsfaktor som kan minska negativa hälsoeffekter. Det kvarstår dock kunskapsluckor om äldres upplevelser av vilket typ av socialt stöd som kan främja mental hälsa. Syfte: Syftet med denna kvalitativa strukturerade litteraturstudie är att undersöka äldre personers upplevelse av socialt stöd i samband med ofrivillig ensamhet, med fokus på mental hälsa. Metod: En kvalitativ strukturerad litteraturstudie som omfattar 20 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ och blandade metoder. Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE EBSCO och PsycINFO. I studien användes en induktiv tematisk analys för att identifiera teman. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i sex huvudteman: teknik som socialt stöd, socialt stöd som skyddsfaktor, socialt stöd från kulturella ting, hälsofrämjande aktiviteter som socialt stöd, relationer med andra och gemensamt intresse. Den tematiska analysen resulterade även i fyra underteman: teknik för att ha kontakt med närstående, upplevelsen av online interventioner, tro och religion samt konst och musik. Slutsats: Socialt stöd har en stark skyddande effekt på äldres psykiska hälsa och sociala samhörighet oavsett om det är genom digital teknik, fysiska aktiviteter, religiösa eller kulturella engagemang. Resultatet visar att socialt stöd spelar en avgörande roll i att motverka ofrivillig ensamhet. Framöver är det viktigt att övervinna de hinder som finns, som exempelvis stigmatisering och negativa stereotyper. 

Introduction: Loneliness is a growing public health issue with serious consequences for both individuals and society. It arises when there is a gap between desired and actual social contact. However, social support has been shown to be a key protective factor that can mitigate negative health outcomes. Despite this, there are still gaps in knowledge regarding how older adults experience different forms of social support that promote mental health. Aim: The aim of this qualitative literature review is to explore older adults’ experiences of social support in relation to involuntary loneliness, with a focus on mental health. Method: This structured literature review includes 20 peer-reviewed original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL, MEDLINE EBSCO, and PsycINFO. A inductive thematic analysis was used to identify recurring themes. Results: The analysis generated six main themes: technology as social support, social support as a protective factor, social support from cultural elements, health-promoting activities as social support, relationships with others, and shared interests. Four subthemes were also identified: digital contact with close relatives, the experience of online interventions, religion and faith, and the role of art and music. Conclusion: Social support strongly protects older adults’ mental health and sense of connection, whether through digital tools, physical activities, or cultural and religious involvement. It plays a vital role in reducing involuntary loneliness. Future efforts must address barriers such as stigma and negative stereotypes to ensure inclusive support.