Högskolan i Skövde

Bakgrund: Redan 2025 så förväntas Generation Z utgöra en stor del av arbetskraften världen över. Ledare kommer därmed att ställas i allt högre grad mot generationen och i samband med att generationen har unika förväntningar och behov så ställs frågan hur ledarna agerar mot och upplever generationen i praktiken. Dessutom så är industrisektorn sällan förknippad med det som förknippas med Generation Z vilket leder till att frågan blir allt mer aktuell och relevant att undersöka.

Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur ledare, inom industriföretag, anpassar sitt ledarskap för att möta Generation Z. Med denna studie vill författargruppen ge en bild av hur ledare bemöter och leder Generation Z. Studien ämnade att undersöka ledarskap gentemot Generation Z och hur ledarskapet tillämpas i praktiken för att möta generationens behov och förväntningar. Genom att belysa ledarnas perspektiv, är avsikten att bidra med kunskap som kan skapa en grund för industriföretags fortsatta arbete med att utveckla sitt ledarskap och integrera en ny generation på arbetsplatsen.

Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av ledarskap och ledarstilar; Generation Z; motivation och work-life balance; kommunikation och teknik. Ledarstilar som tas upp är transformativt-, situationsanpassat-, och relationsanpassat ledarskap.

Metod: Under denna studie har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Med hjälp av en abduktiv ansats, vilket innebär att empiri påverkar teori och vice versa, så har studiens teori tagits fram till del med hjälp av den insamlade empir in där relevant teori framkom. I studien har ledare inom industrisektorn intervjuats.

Slutsats: Studien visar att ledare inom industrin anpassar sitt ledarskap gentemot Generation Z genom ett situationsanpassat och relationsorienterat förhållningssätt. Trots att anpassningen främst sker på individuell nivå, framträder gemensamma mönster i hur ledare kommunicerar, motiverar och bygger relationer, vilket indikerar att Generation Z:s värderingar påverkar ledarskapet. Ledarrollen präglas i ökande grad av empati, tydlighet och meningsskapande kommunikation, men formas samtidigt av organisatoriska ramar som kräver pragmatisk balans. Generation Z:s förväntningar utmanar därmed etablerade strukturer och driver på utvecklingen mot ett mer inkluderande och dynamiskt ledarskap.

Background: By 2025, Generation Z is expected to constitute a substantial share of the global workforce. As a result, leaders will increasingly be confronted with this generation. Given Generation Z’s distinct expectations and needs, questions arise as to how leaders respond to and experience this generation in practice. Moreover, the industrial sector is rarely associated with the expectations and traits typically linked to Generation Z, which further increases the relevance and timeliness of this topic. 

Purpose: The purpose of this study is to understand how leaders within industrial companies adapt their leadership to meet the needs of Generation Z. The aim is to provide insight into how leaders approach and lead this new generation. The study investigates leadership in relation to Generation Z and how leadership practices are applied in order to address the generation’s expectations and needs. By highlighting the perspectives of leaders, the intention is to contribute with knowledge that can serve as a foundation for industrial companies in their ongoing efforts to develop leadership practices and integrate a new generation into the workplace. 

Theoretical Framework: The theoretical framework encompasses leadership and leadership styles; Generation Z; motivation and work-life balance; communication and technology. The leadership styles discussed include transformational, situational, and relationship-oriented leadership. 

Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews was used in this study. An abductive approach was applied, meaning that empirical data influenced theory development and vice versa. The theoretical framework was thus partly developed based on the collected empirical material, through which relevant theories emerged. In the study, leaders within the industrial sector were interviewed. 

Conclusion: The study shows that leaders in the industrial companies adapt their leadership to Generation Z through a situational- and relationship-oriented approach. While adaptations are primarily made on an individual basis, common patterns in communication, motivation, and relationship-building indicate that Generation Z’s values do influence leadership practices. The leadership role is increasingly characterised by empathy, clarity, and meaningful communication, yet remains shaped by organizational frameworks that require a pragmatic balance. Generation Z’s expectations thus challenge established structures and drive the development toward a more inclusive and dynamic form of leadership.