Högskolan i Skövde

Våld mot akutvårdspersonal utgör, enligt tidigare forskning och rapporter, ett växande problem som indikerar bristande säkerhetsåtgärder. Sjukvårdspersonal inom psykiatrin och akutsjukvården, särskilt de med mindre erfarenhet, är mest utsatta. Akutsjukvårdspersonal är särskilt sårbara på grund av stress och brist på förhandsinformation. Syftet med studien är att undersöka hur akutvårdspersonal gör riskbedömningar angående hot och våld och vad dessa bedömningar baseras på. Frågeställningarna är kopplade till socialpsykologiska teorier såsom social kognition, upplevd själv-förmåga, attribution och normalisering. Analysen utgår från en hermeneutisk vetenskaplig syn för att uppnå en djupare förståelse för hur de individuella bedömningsprocesserna präglas av miljö och kultur inom arbetsplatsen. En tematisk analys har genomförts med en kvalitativ induktiv metod, där semistrukturerade frågor har använts som instrument för personliga intervjuer. Resultaten visar att erfarenhet, intuition, informationsutbyte och normer påverkar bedömningen, där erfarenhet är avgörande för att tidigt identifiera risker, men som även kan leda till avtrubbning och normalisering av våld. Reflektion och kommunikation är därför viktig för att medvetandegöra hantering och motverka avtrubbning. Studien diskuterar åtgärder och strategier för att minska våldet och skapa en tryggare arbetsmiljö, vilket kan förbättra både arbetsvillkor och patientsäkerhet.

According to previous research and reports, violence against emergency medical personnel is a growing problem that indicates inadequate safety measures. Healthcare personnel in psychiatry and emergency care, especially those with less experience, are the most vulnerable. Emergency medical personnel are particularly vulnerable due to stress and a lack of prior information. The purpose of the study is to investigate how emergency care personnel make risk assessments regarding threats and violence and what these assessments are based on. The research questions are linked to social psychological theories such as social cognition, perceived self-efficacy, attribution, and normalization. The analysis is based on a hermeneutic scientific approach to achieve a deeper understanding of how individual assessment processes are characterized by the environment and culture within the workplace. A thematic analysis has been conducted using a qualitative inductive method, where semi-structured questions have been used as instruments for personal interviews. The results show that experience, intuition, information exchange, and norms influence the assessment, where experience is crucial for early identification of risks, but can also lead to desensitization and normalization of violence. Reflection and communication are therefore important to raise awareness of handling and counteract desensitization. The study discusses measures and strategies to reduce violence and create a safer work environment, which can improve both working conditions and patient safety.