Högskolan i Skövde

Introduktion: Stressrelaterad ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem särskilt för kvinnor inom kontaktnära yrken. Genom digitaliseringen har yrkesroller utvecklats och personalens arbetsmiljö har genomgått markanta förändringar. I den nya arbetsmiljön återfinns nu teknostress som en riskfaktor för ohälsa.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka personalens upplevelser av digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön inom Daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Studien ämnade även att undersöka inom vilka teknostressdomäner det kunde uppvisas en ökad risk för stressrelaterad ohälsa enligt krav-kontroll-stöd-modellen.

Metod: En kvalitativ studie genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer och en deduktiv ansats. Rekrytering utfördes med strategiskt- och snöbollsurval. Totalt genomfördes sex intervjuer. Datamaterialet bearbetades genom en innehållsanalys och kategoriserades och kodades med de fem teknostressdomänerna och krav-kontroll-stöd-modellen.

Resultat: I resultatet framkom 11 kategorier och 26 koder. Efter klassificering av dessa genom de teoretiska ramverken visade resultatet att det förelåg en hög risk för teknostress i domänen Teknisk överbelastning, ökad risk för teknostress inom domänerna Teknisk osäkerhet, Teknisk komplexitet och Teknisk invasion men ringa till ingen risk inom domänen Teknisk otrygghet.

Slutsats: Inom den studerade verksamheten observerades en risk för stressrelaterad ohälsa kopplad till de digitala arbetsuppgifterna. För att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i relation till riskfaktorn teknostress bör organisatoriska åtgärder vidtas, såsom utbildningsinsatser, kartläggning av det digitala arbetet samt ett upprättande av strategier och handlingsplaner. Tre styrkor identifierades i verksamheten vilka kan ses fungera som en motvikt till teknostress. Dessa motvikter var personalens brukarfokus, det kollegiala stödet och tryggheten i yrkesrollen.

Introduction: Stress-related ill health is a public health issue, particularly among women in contact-related occupations. Digitalisation has transformed professional roles, evolved, and changed working conditions. In this new context techno-stress has emerged as a risk for stress-related ill health.

Aim: The purpose of this study was to examine the person´s experiences of the digitalisations impact of the work environment within Daily Activities according to LSS (The Act on Support and Service for Certain Disabled People). The study also aimed to investigate in which techno-stress domains there was an increased risk of stress-related ill health based on the demand-control-support-model.

Method: A qualitative study with six individual semi-structured interviews was conducted with a deductive approach. Recruitment was carried out through strategic- and snowball sampling. The data was analysed, categorised and coded to the five technostress domains and the demand-control-support-model.

Results: The results revealed 11 categories and 26 codes. After classification through the theoretical frameworks, the results indicated a high risk of technostress in the domain of Techno-overload, and an increased risk of techno-stress in the domains of Techno-uncertainty, Techno-complexity and Techno-invasion. In contrast the domain of Techno-insecurity showed little to no risk.

Conclusion: Within the organisation a risk of stress was observed in connection with digital assignments. To prevent techno-stress and promote well-being, organisations should implement measures such as staff training, digital work mapping and clear strategies. Three strengths were identified within the organsation, a strong client-centered approach, collegial support and a sense of security in the professional role.