Högskolan i Skövde

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem och en allvarlig psykisk sjukdom, med komplex etiologi där tidig upptäckt är avhängt god prognos. Skolsköterskan är enda professionen på skolan som träffar alla elever, och har en unik roll i det hälsofrämjande och förbyggande arbetet att motverka ohälsa. För identifikation av fenomenet i skolan behövdes mer kunskap om ätstörningar, för insättande av rätt stöd och förhindra allvarlig sjukdom eller död. Syfte: Syftet var att beskriva barn och ungdomars upplevelse av att leva med ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier med induktiv ansats användes. Datamaterial analyserades med kvalitativ innehållsanalys på latent nivå vilket genererade nio subkategorier och fyra kategorier. Resultat: Att leva med ätstörning innebar stort lidande och hade konsekvenser på barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa. Orsaken till fenomenet indikerade psykologisk-, genetisk-, och biologisk sårbarhet i kombination med miljöfaktorer och sociala processer. Förnekelse och brist på sjukdomsinsikt ledde till ambivalens att be om hjälp. Att bli sedd och lyssnad på var avgörande för tillfrisknande. Konklusion: För att barn och ungdomar skulle våga berätta sin hemlighet, krävdes tillit. Skolsköterskan behövde på ett empatiskt sätt bygga broar till elever och skapa en relation där barn och ungdomar fick mod att berätta.

Background: Eatingdisorders are a publichealthproblem and a serious mental illness, with complex etiology where early detection is crucial for good prognosis. Schoolnurses are the only schoolprofession that meets all pupils and has an unique role in healthpromotion and preventive work to counteract illhealth. To identify the phenomenon in school, more knowledge about eatingdisorders was needed, for implementation of right support and prevent serious illness or death. Aim: The aim was to describe children and adolescents’ experience of living with eatingdisorder. Method: A qualitative literature study based on autobiographies with inductive approach was used. Collected data analyzed with qualitative content analysis at latent level, which generated nine subcategories and four categories. Findings: Living with eatingdisorder entailed great suffering and consequences on physical, mental and social health of children and adolescents. The cause of the phenomenon indicated psychological, genetic, and biological vulnerability in combination with environmentalfactors and social processes. Denial and lack of disease awareness led to ambivalence for askhelping. Being seen and listened to was crucial for recovery. Conclusion: Trust was needed for children and adolescents to dare to tell their secret. The schoolnurse needed to empathetically build bridges to pupils and create a relationship where children had courage to tell.