Högskolan i Skövde

Introduktion: Stadsplanering har stor betydelse för barns möjligheter till fysisk aktivitet och utveckling av rörelseförståelse. Barns rätt till hälsosamma och stimulerande miljöer betonas i både folkhälsopolitik och forskning, men kunskapen om hur stadsplanering konkret påverkar dessa aspekter hos barn i Skandinavien är begränsad.

Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att undersöka hur stadsplanering påverkar fysisk aktivitet och rörelseförståelse hos barn 3–14 år i Skandinavien.

Metod: En strukturerad litteraturgenomgång av femton vetenskapliga originalartiklar utfördes. Materialet analyserades genom en narrativ syntes, med den socioekologiska modellen som teoretiskt ramverk.

Resultat: Stadsplanering påverkar barns fysiska aktivitet och rörelseförståelse på flera nivåer. Fysiska miljöers variation, samt tillgång till natur och lekytor främjar fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Sociala normer och vuxnas attityder påverkar barns självständiga mobilitet. Institutioner som skolor och förskolor fungerar som viktiga arenor för fysisk aktivitet. På samhälls- och policynivå identifierades både möjligheter och hinder för att inkludera barn i stadsplaneringsprocesser. 

Slutsats: Stadsplanering kan spela en avgörande roll i att främja barns fysiska aktivitet och rörelseförståelse. För att möjliggöra detta krävs tvärsektoriell samverkan och en planering som sker med, inte bara för, barn. Resultaten betonar behovet av barns delaktighet och tillgång till trygga, varierade och tillgängliga miljöer för att främja jämlik hälsa och hållbar utveckling.

Introduction: Urban planning plays a significant role in shaping children’s opportunities for physical activity and the development of physical literacy. While the right of children to healthy and stimulating environments is emphasized in both public health policy and research, knowledge of how urban planning concretely affects these aspects in Scandinavia remains limited. 

Aim: The aim of this structured literature review was to explore how urban planning influences physical activity and physical literacy among children aged 3–14 in Scandinavia. 

Method: A structured literature review of fifteen scientific articles was conducted. The material was analyzed using narrative synthetis, guided by the socio-ecological model as the theoretical framework. 

Results: Urban planning affects children’s physical activity and physical literacy on multiple levels. Diverse physical environments, access to nature, and play areas promote physical activity and motor development. Social norms and adult attitudes affect children’s independent mobility. Institutions such as schools and preschools serve as important arenas for physical activity. At the societal and policy level, both opportunities and barriers to involve children in planning processes were identified. 

Conclusion: Urban planning can play a crucial role in promoting children’s physical activity and physical literacy. To achieve this, cross-sectoral collaboration and planning that occurs together with, not just for, children is required. The findings emphasize the need for meaningful child participation and access to safe, varied, and inclusive environments to support equitable health and sustainable development.