Högskolan i Skövde

Syfte: 

Studiens syfte är att analysera vilka faktorer som påverkar tjänstepersoners arbetsmotivation vid hybridarbete. Detta görs med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori och Self-Determination Theory där sambandet undersöks mellan motivationsfaktorer, hygienfaktorer, autonomi, kompetens och samhörighet med arbetsmotivationen. 

Metod: 

Studien använde en kvantitativ metod, där en webbaserad enkät skickats ut till tjänstepersoner som hybridarbetar. Av 165 inkomna svar inkluderades 140 i studien, eftersom endast dessa uppfyllde studiens kriterier. För att analysera den insamlade datan användes Spearmans rangkorrelation för hypotesprövningarna samt en multipel regressionsanalys för att identifiera vilka faktorer som i störst utsträckning påverkar arbetsmotivationen vid hybridarbete. 

Resultat: 

Hypotesprövningarna visar att endast hypoteserna som handlar om motivationsfaktorer och samhrighet är signifikanta och därmed har ett samband med arbetsmotivationen vid hybridarbete. De övriga hypoteserna om hygienfaktorer, autonomi och kompetens visar inget signifikant samband och har inget samband med arbetsmotivationen. Den framtagna regressionsmodellen förklarar 47,40% av variationen i arbetsmotivationen vid hybridarbete för tjänstepersoner. Variablerna i modellen är prestation, tillväxt och avancemang, tid till arbetet, självständighet samt arbetsförhållanden och påverkar arbetsmotivationen. 

Slutsats: 

Studiens slutsats är att hybridarbetet som arbetsform har viss påverkan på arbetsmotivationen för tjänstepersoner. Hybridarbete främjar arbetsmotivationen genom färre störningsmoment och bättre förutsättningar för en balans mellan arbetsliv och privatliv. Somliga tjänstepersoner påvisar dock en försämrad samhörighet vid hybridarbete. Förutsättningen för att möjliggöra hybridarbete är att organisationen har tillit till att tjänstepersonerna vill med egen vilja bidra till organisationens mål oavsett var arbetet utförs.

Purpose: 

The purpose of this study is to analyze which factors influence civil servants' work motivation during hybrid work. The study is based on Herzberg's Two-Factor Theory and Self-Determination Theory, examining the relationships between motivational factors, hygiene factors, autonomy, competence, and relatedness with work motivation. 

Method: 

The study employed a quantitative method, using a web-based survey distributed to civil servants engaged in hybrid work. Of the 165 responses received, 140 were included in the study, as only these respondents met the inclusion criteria. To analyze the collected data, Spearman’s rank correlation was used for hypothesis testing, and a multiple regression analysis was conducted to identify the factors that most significantly affect work motivation in a hybrid work context. 

Results: 

The hypothesis tests indicate that only the hypotheses concerning motivational factors and relatedness are statistically significant, suggesting a correlation with work motivation in a hybrid work context. The remaining hypotheses, addressing hygiene factors, autonomy, and competence, do not demonstrate any significant correlation and therefore show no association with work motivation. The developed regression model accounts for 47.40% of the variance in work motivation among civil servants' employees working in a hybrid work context. The variables included in the model—achievement, growth and advancement, travel time to work, autonomy, and working conditions—were found to influence work motivation. 

Conclusion: 

The study concludes that hybrid work as a working arrangement has a certain impact on work motivation among civil servants’ employees. Hybrid work promotes motivation by reducing distractions and enhancing conditions for work-life balance. However, some employees reported diminished feelings of relatedness when hybrid working. A key prerequisite for successful hybrid work is that the organization demonstrates trust in the employees’ intrinsic motivation to contribute to organizational goals, regardless of where the work is performed.