Högskolan i Skövde

Introduktion

Klimakteriets hormonförändringar påverkar kvinnors hälsa. Obehandlade symtom kan få konsekvenser för individ och samhälle, och utgör en relevant folkhälsofråga. Eftersom digitala plattformar utgör en viktig källa till hälsoinformation är förståelse för de sökstrategier som kvinnor i Sverige använder beträffande denna hälsofråga väsentlig.

Syfte

Studien har avsett att besvara forskningsfrågorna: Vilka informationskanaler använder kvinnor vid informationssökning om klimakteriet? Vilka skäl har kvinnor när de väljer olika kanaler? Hur påverkar eHealth literacy valet av informationskanal?

Metod

Denna kvantitativa studie baserades på svaren från en digital enkät, med inriktning på svenska kvinnor i åldern 45–60 år. Det teoretiska ramverk som låg till grund för studien var eHealth literacy.

Resultat

Enkäten besvarades av 119 respondenter och hade inget bortfall. Vid inledande och fördjupad informationssökning om klimakteriet användes Google och allmänna hälsoplattformar mest (64,7 % respektive 65,5 %), följt av 1177 och Socialstyrelsen (45,4 % respektive 47,1 %). Personligt möte med vårdpersonal skattades högst i förtroende (M = 3,66), medan Google och allmänna plattformar upplevdes mest användbara (M = 3,72). E-hälsolitteraciteten självskattades högt, särskilt för internetbaserad svarssökning (M = 4,18, SD = 0,91), medan källkritisk förmåga skattades något lägre (M = 4,01, SD = 0,86). Respondenter med gymnasieutbildning skattade sin digitala kompetens högre än de med eftergymnasial utbildning (M = 4,13 respektive M = 3,73).

Slutsats

Användarvänlighet tycks värderas högre än trovärdigheten hos hälsoinformationskanaler relaterade till klimakteriet, vilket kan innebära risker för folkhälsan. Behovet av att stärka den kritiska e-hälsolitteraciteten – särskilt bland kvinnor med lägre utbildningsnivå – är väsentlig utifrån risken att övervärdera den egna förmågan att bedöma öppna källor.

Introduction 

Hormonal changes of menopause affect women's health. Untreated symptoms can affect/impact individuals and society, constituting a relevant public health issue. As digital platforms comprise an important source of health information, understanding the search strategies that women in Sweden use regarding this health issue, is important. 

Aim 

The study aims to answer the following: Which information channels do women use in searching menopause information? Why do women choose specific information channels? How does eHealth literacy affect the choice of information channels? 

Methods 

This quantitative study was based on responses to a digital survey, targeting Swedish women aged 45–60 years. The theoretical framework driving the research was eHealth literacy. 

Results 

The survey was completed by 119 respondents with no non-response. Regarding first and in-depth information search, Google and general health platforms were most popular (64.7% respective 65.5%), followed by 1177 and Socialstyrelsen (45.4% respective 47.1%). Direct contacts with health care providers ranked highest for trustworthiness (M=3,66), whilst Google and general health platforms ranked highest regarding user ease (M=3.72). Self-rated eHealth literacy was high, particularly for internet searches (M=4.18, SD=0.91). Results indicate that respondents with lower educational level, rated their eHealth literacy higher than those with higher educational levels (M=4.13 respective M=3.73). 

Conclusion 

User-friendly functions appear more valued than the credibility of health information channels related to menopause, which might entail risks regarding public health. Strengthening the critical eHealth literacy, particularly among women with lower education level, is essential to counteract overestimation of one’s ability to evaluate open sources.