Högskolan i Skövde

Introduktion: Digitala verktyg har blivit en självklar del av barns vardag, även i förskoleåldern. Samtidigt växer oron för hur digitala verktyg och skärmanvändning påverkar barns psykiska hälsa. Det är därför viktigt att förstå samspelet mellan individens närmiljö och omgivande strukturer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitala verktyg påverkar den psykiska hälsan hos förskolebarn, med särskilt fokus på vårdnadshavare och pedagogers roll och inverkan på barns skärmtid. Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes med systematisk sökning i databaser Scopus, CINAHL och PubMed. Totalt analyserades tio originalartiklar från europeiska studier, utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultat: Resultaten visar att faktorer på mikronivå, som föräldrars psykiska hälsa och deras förfarande att använda digitala verktyg i hemmet, har betydande påverkan på barns skärmtid. På mesonivå framförs betydelsen av förskolans pedagogiska struktur, kommunikation med hemmet och kulturella normer. Ökad skärmtid kunde kopplas till emotionella och kognitiva svårigheter, sämre sömnkvalitet samt minskade sociala interaktioner. Slutsats: Barns digitala vanor formas i ett komplext samspel mellan, förskola, familj och samhällsnormer. Vuxnas närvaro, vägledning och samverkan är väsentlig för att digitala verktyg ska kunna användas på ett säkert sätt och som stödjer barns psykiska välbefinnande. En balanserad användning kräver tydliga regler, riktlinjer och ett gemensamt ansvar.

Introduction: Digital tools have become an integral part of children’s everyday lives, even at preschool age. At the same time, fears are growing about how screen time use affects children’s mental health. It is therefore important to understand the interaction between individual environments and broader societal structures. Aim: This study aimed to explore how digital tools impact preschool children’s mental health, with a specific focus on the role and influence of parents and educators on children’s screen time. Methods: A structured literature review was conducted using systematic searches in the databases Scopus, CINAHL and PubMed. Ten original European studies were analyzed within a theoretical framework based on Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Results: The findings show that microlevel factors, such as parental mental health and digital habits at home, strongly influence children’s screen time. At the mesolevel, the preschool pedagogical structure, home-school communication and cultural norms played a significant role. Increased screen time was associated with emotional and cognitive difficulties. Poorer sleep and reduced social interaction. Conclusion: Children’s digital habits are formed through a complex interaction between preschool, family and societal norms. Adult company, guidance and collaboration are fundamental to ensuring digital tools are used in ways that support children’s mental health and well-being. Balanced use requires clear rules and guidelines and shared responsibility.