Högskolan i Skövde

Bakgrund: I dagens samhälle är sociala medier en del av ungdomars vardag. Sociala medier kan bidra med både positiva och negativa upplevelser. Skolsköterskor behöver i sin profession hantera utmaningar som att följa utvecklingen inom sociala medier. Genom att stärka ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) kan skolsköterskor främja ungdomars psykisk hälsa i en värld där sociala medier tar allt större plats.

Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att främja ungdomars psykiska hälsa i relation till användandet av sociala medier.

Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats har använts. Individuella, semistrukturerade intervjuer har genomförts. Materialet har analyserats fenomenografiskt.

Resultat: Analysen ledde fram till fyra beskrivningskategorier; förutsättningar att utföra uppdraget som skolsköterska, betydelsen av att skapa relation för att kunna motivera, betydelsen av samarbete med vårdnadshavare i kombination med tidig insats samt behov av samverkan med andra professioner.

Konklusion: Det föreligger en utmaning i hur ungdomar ska motiveras att göra en förändring och skolsköterskor efterfrågar mer utbildning om sociala medier. Det är av vikt att ha en god relation med både ungdom och vårdnadshavare samt att påbörja arbetet tidigt. Skolsköterskor påtalar ett behov av ökat samarbete med vårdnadshavare och med andra professioner.

Background: In today’s society, social media is a part of adolescents' everyday lives, contributing to both positive and negative experiences. School nurses must, in their professional role, manage challenges such as keeping up with developments in social media. By strengthening adolescents' sense of coherence (SOC), school nurses can promote mental health in a world where social media plays an increasingly prominent role.

Aim: To highlight school nurses’ perceptions of promoting adolescents’ mental health in relation to the use of social media.

Method: A phenomenographic method with an inductive approach was used. Individual, semi-structured interviews were conducted. The material was analyzed using a phenomenographic approach.

Findings: The analysis resulted in four descriptive categories: the conditions for carrying out the school nurse’s assignment, the importance of building relationships to enable motivation, the importance of collaboration with guardians combined with early intervention and the need for collaboration with other professionals.

Conclusion: There is a challenge in motivating these adolescents to make changes, and school nurses express a need for more education about social media. It is important to establish a good relationship with both adolescents and their guardians, as well as to begin health-promoting efforts at an early stage. School nurses emphasize the need for increased collaboration with guardians and other professionals.