Högskolan i Skövde

Bakgrund: År 2025 ska Sverige vara världsledande med användningen av digitala vårdtjänster. Kommunikationen med hälso- och sjukvården kan idag ske via telefon, videosamtal, digitala plattformar samt AI baserade vårdtjänster. Med den ökade implementeringen av digital kommunikation gör det relevant att undersöka patientens upplevelse av den digitala vården för att kontinuerligt förbättra och säkerställa dess effektivitet, tillgänglighet och att den är anpassad till patientens behov.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av digitala vårdtjänster.

Metod: Metoden som användes var allmän litteraturöversikt innehållande kvalitativa artiklar. Elva vetenskapliga artiklar valdes ut som innehöll patientens upplevelse av digitala vårdtjänster. Granskningen och analysen av artiklarna genomfördes med Fribergs granskningsmall och analysmodell.

Resultat: De digitala vårdtjänsterna har bidragit till en flexibel vård och patientens digitala kompetens har varit betydande för upplevelsen. Möjligheten till att vara delaktig i sin vård har varit delad upplevelse bland patienterna. Patienterna har haft en svag tillit till AI och AI-baserade applikationer.

Konklusion: Digitala vårdtjänster ska vara ett komplement till de fysiska besöken och inte ersätta dem. För patienten blir vården mer flexibel. För att kunna använda sig av den här typen av vård behöver patienten ha tillgång till teknik och ha digital kompetens.

Background: By 2025, Sweden should be a world leader in the use of digital healthcare services. Communication with healthcare can today take place via telephone, video calls, digital platforms and AI-based healthcare services. With the increased implementation of digital communication, it is relevant to examine the patient's experience of the digital care to continuously improve and ensure its efficiency, accessibility and that it is adapted to the patient's needs.

Aim: The aim is to illustrate the patient's experience of the encounter with healthcare in their digital services.

Method: The method used was a general literature review containing qualitative articles. Eleven scientific articles were selected that contained the patient's experience of digital communication. The analysis and review of the articles was carried out using Friberg's review template and analysis model.

Findings: The digital care services have contributed to flexible care and the patient's digital competence has been significant for the experience. The experience of the opportunity to be involved in their care has been shared among the patients. Patients have had a weak trust in AI and AI-based applications.

Conclusion: Digital health services should be a complement to physical visits and not replace them. For the patient, care becomes more flexible to be able to use this type of care, the patient needs to have access to technology and have digital skills.