Högskolan i Skövde

Bakgrund: Könsdysforidiagnoser har ökat, framför allt bland ungdomar. Könsdysfori är förenat med lidande vilket kan påverka hälsa och skolprestation. Stöd från föräldrar och skola främjar könseufori hos elever. I tidigare forskning finns varierande exempel på skolsköterskans arbete med elever med könsdysfori. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans upplevelser kring att möta elever med könsdysfori. Metod: Data har samlats genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att möta elever med könsdysfori i samtliga skolåldrar. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier som visade att skolsköterskan har en viktig funktion i att ge stöd och vägledning till elever med könsdysfori. Hälsosamtalet skapar ingång till samtal med eleven. Skolsköterskan kan vara en resurs i anpassning av skolmiljön för målgruppen. Hbtqi-symbol används som markör för öppenhet. Det fanns rädsla hos skolsköterskorna för att säga och göra fel, däremot så menade skolsköterskorna att det är viktigare att agera fel än att inte alls. Konklusion: Kunskap kring psykisk ohälsa hos elever med könsdysfori bör vara känt för alla skolsköterskor för att upptäcka de behov som finns och kunna ge rätt stöd. Hälsosamtal samt tillgänglighet framkom som en viktig del i skolsköterskans arbete med elever med könsdysfori.  

Background: Gender dysphoria have increased, particularly among young people. Gender dysphoria is associated with suffering which can affect health and academic performance. Support from parents and school promotes gender euphoria. Previous research present various examples of how the school nurses work with students who experience gender dysphoria. Aim: To illustrate the experiences of encounters between school nurses and students experiencing gender dysphoria. Method: Data was collected through interviews with school nurses with experience of students with gender dysphoria. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The interviews resulted in three categories showing that the school nurse plays an important function in providing support and guidance to students with gender dysphoria. The health dialogue creates an entry point to conversations. The school nurse can be a resource in adapting the school environment for the target group. Symbols are used as a marker of openness. School nurses feels anxious about saying the wrong things or acting wrong, but there is a general belief that it is more important to act incorrectly than not at all. Conclusion: Awareness of mental health issues among students with gender dysphoria should be known to school nurses. In the school nurse's work, health dialogue and accessibility are important.