Högskolan i Skövde

GDPR och dess intåg på den europeiska marknaden år 2018 var ett stort ämne för diskussion för företag som i någon mån hanterar personuppgifter. När privatpersoner nu har tillgång till mer makt i frågan så ställer det krav på företag att uppfylla dem. Ett tydligt exempel på detta är rätten att bli bortglömd. För att fullt ut möta detta krav så innebär det att företag fått ta ställning till vad man gör med sina säkerhetskopior. Dessa är utmanande eftersom syftet med dem är att vara intakta kopior av information, och inte avsedda för att redigeras. De tekniska metoder som finns föreslagna är oftast svåra att avgöra huruvida de tillåter full efterlevnad. I denna studie har fyra svenska företag intervjuats, där de fått berätta om hur de hanterat omställningen från Personuppgiftslagen till GDPR, hur deras rutiner ser ut och hur det i praktiken har fungerat att möta kraven i och med rätten att bli bortglömd när det kommer till deras säkerhetskopior.

GDPR and its entry to the European market in the year of 2018 was a major point of discussion for companies which to some extent handles personal data. Now that private persons have access to more power in the area, more demands are put on companies to comply. A clear example of this is the right to be forgotten. To fully comply with these demands, companies have had to consider what to do with their backups. These are challenging, as the purpose for them is to be intact copies of information, and not intended for editing. The technical measures that are proposed are most often difficult to determine whether they allow for full compliance. In this study, four Swedish companies are interviewed, where they have told about how they have handled the transition from Personuppgiftslagen to GDPR, what their routines look like, and how their compliance in practice has worked out with the right to be forgotten considering their backups.