Högskolan i Skövde

Introduktion: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar fortsätter att öka och har blivit ett stort samhällsproblem och den höga sjukdomsbördan medför att psykisk ohälsa räknas som en folksjukdom. Covid-19 pandemin har medfört en försämring av den psykiska hälsan till följd av förändrade levnadsvanor på grund av restriktionerna för att minska smittspridningen och konsekvenserna kan påverka individer i flera år framåt.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera vilka riskfaktorer som påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa negativt under covid-19 pandemin.

Metod: Denna studie är en tematisk litteraturstudie och artiklar har framtagits med hjälp av databaserna Academic Search Premier, CINAHL, Directory of Open Accsess Journals, MEDLINE EBSCO, PubMed och SpringerLink.

Resultat: Fyra riskfaktorer identifierades ”fysisk inaktivitet”, ”ökad skärmtid”, ”våld i hemmet/föräldrars alkoholmissbruk” samt ”isolation/social distansering”. Även socioekonomiska faktorer utmärkte sig som betydande för psykisk ohälsa samt att flickor var särskilt utsatta för psykisk ohälsa under pandemin.

Slutsats: Covid-19 pandemin har påverkat barn och ungdomars psykiska hälsa negativt, restriktionerna har medfört att smittspridningen minskat, dock till en bekostnad av en ökad psykisk ohälsa. Fler studier på ämnet behövs för att utforska vilka ytterligare konsekvenser covid-19 pandemin har fått på folkhälsan då forskningsområdet är relativt outforskat.

Introduction: Mental illness in children and adolescents continues to increase and has become a major societal problem. The prevalence and high burden makes mental illness apublic health disease. The covid-19 pandemic has led to deterioration in mental health due to changes in lifestyles due to restrictions to reduce the spread of infection. Consequences of these restrictions can affect individuals for years to come.

Aim: The aim of this study was to identify risk factors that have a negative impact on children and adolescent's mental health during the covid-19 pandemics.

Methods: This study was a thematic literature study and articles has been selected from the databases Academic Search Premier, CINAHL, Directory of Open Accsess Journals, MEDLINE EBSCO, PubMed och SpringerLink.

Conclusion: The covid-19 has had a negative effect on the mental health of children and adolescents and covid-19 restrictions have led to a reduction in the spread of the infection but at the expense of increased mental illness. More studies on the subject are needed to explore the additional consequences