Högskolan i Skövde

Bakgrund: Intresset för att integrera miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer (ESG) i finansiella beslutsprocesser har ökat markant och drivs idag i hög grad av ekonomiskt incitament snarare än enbart etiska överväganden. Tidigare forskning visar att ESG-faktorer kan bidra till att minska finansiell risk och därmed påverka kreditbedöm-ningar. Samtidigt präglas kreditgivningen till medelstora företag av en hög grad av inform-ationsasymmetri eftersom dess företag ofta saknar standardiserad ESG-rapportering. Detta skapar en utmaning för banker som vill inkludera hållbarhetsaspekter i sina riskbedöm-ningar. Dessutom visar forskning på ett så kallat “firm size bias”,där större företag gynnas i ESG-betyg på grund av bättre resurser för rapportering vilket ytterligare försvårar en rätt-vis bedömning av medelstora företag.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kreditanalytiker som aktivt arbetar med hållbarhet identifierar, tolkar och värderar finansiellt väsentlig ESG-informat-ion i samband med kreditbedömning av medelstora företag. Studien syftar även till att be-lysa hur kreditanalytiker hantera bristen på standardiserad ESG-data samt vilka metoder som används för att integrera hållbarhetsaspekter i kreditbedömningsprocessen.

Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondenterna valdes genom att målinriktat urval och består av kreditanalytiker inom banksektorn med erfarenhet av kreditbedömning av medelstora företag. Intervjuerna genomfördes digitalt och analyserades genom tematisk analys, där fokus låg på att identifiera mönster i hur ESG-information hanteras i praktiken.

Slutsats: Resultaten visar att standardiserade ESG-data ofta saknas för medelstora företag, vilket gör att kreditanalytiker i stor utsträckning förlitar sig på mjuk information såsom kunddialog, lokalkännedom och företagsbesök. ESG-information genomgår en process där den först identifieras, därefter tolkas och slutligen värderas utifrån dess finansiella väsentlighet. Studien visar att ESG-faktorer främst används för att identifiera risker snarare än möjligheter och att de inte bedöms isolerat, utan alltid i relation till företags kassaflöde och bransch. Hållbarhetsaspekter påverkar sällan kreditbeslut direkt, men har en tydlig inverkan på riskbedömning, kreditvillkor och räntesättning. Sammanfattningsvis integreras ESG som en del av den övergripande riskanalysen, där kreditanalytikernas professionella bedömning spelar en avgörande roll vid informationsbrist.

Background: The interest in integrating environmental, social and governance (ESG) fac-tors into financial decision-making processes has increased significantly and is today largely driven by economic incentives rather than solely ethical considerations. Previous research shows that ESG factors can contribute to reduced financial risk and thereby influence credit assessments. At the same time leading to medium sized enterprises is characterized by a high degree of information asymmetry as these firms often lack standardized ESG reporting. This creates a challenge for banks aiming to incorporate sustainability aspects into their risk assessment. Furthermore, research highlights the presence of a so called “firm size bias” where larger firms are favored in ESG rating due to greater resources for reporting which further complicates fair assessments of medium sized companies.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how credit analysts who actively work with sustainability identify, interpret and evaluate financially material ESG information in the credit assessment of medium sized enterprises. The study also aims to highlight how analysts manage the lack of standardized ESG data and which methods are used to integrate sustainability aspects into the credit assessment process.

Method: The study was conducted using a qualitative research method with semi struc-tured interviews as the primary data collection method. The respondents were selected through purposive sampling and consist of credit analysts within the banking sector with experience in assessing medium sized companies. The interviews were conducted digitally and analyzed using thematic analysis with a focus on identifying patterns in how ESG in-formation is handled in practice.

Conclusion: The findings show that standardized ESG data is often lacking for medium sized companies which leads credit analysts to rely heavily on soft information such as customer dialogue, local knowledge, and company visits. ESG information undergoes a process in which it is first identified then interpreted and finally evaluated based on its financial materiality. The study shows that ESG factors are primarily used to identify risks rather than opportunities and are not assessed in isolation but always in relation to a company's cash flow and industry context. Sustainability aspects rarely affect credit decisionsdirectly but they have a clear impact on risk assessment, lending conditions and interest rates. In conclusion ESG is integrated as part of the overall risk analysis where the professional judgement of the analyst plays a crucial role in situations of limited information.