Högskolan i Skövde

Studien undersöker hur redovisningsval av forskning och utveckling (FoU) påverkas av konjunkturcykler, samt hur denna förändring kommuniceras, i svenska börsnoterade innovationsbolag. Bakgrunden utgår från att redovisning av FoU enligt IAS 38 innebär betydande bedömningsutrymme vilket kan möjliggöra strategiska redovisningsval och påverka hur företag uppfattas av externa intressenter. Tidigare forskning visar att både resultatplanering och FoU-investeringar påverkas av konjunkturläget, men det saknas studier som analyserar hur dessa samverkar i praktiken. Studiens syftar därför till att analysera både förändringar i redovisningsval av FoU över konjunkturcykler samt hur dessa förändringar kommuniceras och motiveras. Referensramen bygger på Positive Accounting Theory, disclosure-teorin samt earnings management, vilka tillsammans används för att förstå både incitament bakom redovisningsval och hur dessa kommuniceras. Dessa teorier kopplas samman i en analysmodell som är till grund för studiens empiriska analys. Studien tillämpar en longitudinell forskningsdesign med metodtriangulering, där kvantitativ analys används för att identifiera förändringar i redovisningsval utifrån konjunkturen och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka kommunikationen i årsredovisningar. Datainsamlingen baseras på sex svenska börsnoterade innovationsföretag under perioden 2018–2025. Empirin visar att det förekommer variationer i redovisningsval av FoU mellan konjunkturfaserna, vilket indikerar att redovisningen kan påverkas av förändrade ekonomiska förutsättningar. Analysen visar att företag i varierande grad kommunicerar och motiverar dessa förändringar där kommunikation kan anpassas efter konjunkturen. Slutsatsen är att redovisningsval av FoU inte enbart speglar underliggande ekonomiska förhållanden som konjunkturfas, utan även kan påverkas av strategiska incitament och kommunikationsstrategier. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för samspelet mellan redovisningsval, konjunktur och företagets kommunikation samt identifiering av behov av vidare forskning inom detta.

This study examines how accounting choices related to research and development (R&D) are influenced by buisnesscycles in Swedish listed innovation companies. The study is based on the premise that accounting for R&D under IAS 38 involves significant managerial discretion, which may enable strategic accounting choices and influence how companies are perceived by external stakeholders. Previous research shows that both earnings management and R&D investments are affected by the economic environment, however there is a lack of studies examining how these phenomena interact in practice. The purpose of this study is therefore to analyze both changes in R&D accounting choices over a business cycle and how these changes are communicated and justified. The framework is based on Positive Accounting Theory, disclosure theory, and theories of earnings management, which together are used to understand both the incentives behind accounting choices and how these are communicated. These theories are integrated into an analytical model that forms the basis for the empirical analysis. The study applies a longitudinal research design using methodological triangulation where quantitative and qualitative content analysis is used to examine communication in annual reports. The data collection is based on six Swedish listed innovation companies over the period 2018–2025. The results indicate that variations in R&D accounting choices occur across different phases of the business cycle suggesting that accounting practices may be influenced by changing economic conditions, Furthermore the analysis shows that companies vary in communication often adapting to the economic environment. The study concludes that R&D accounting choices do not solely reflect underlying economic conditions but may also be influenced by strategic incentives and communication strategies. The study therefore contributes to a deeper understanding of the relationship between accounting choices, business cycles and corporate communication and highlights the need for further research in this area.