Högskolan i Skövde

Denna studie belyser hur anställda vid svenska kvinnojourer arbetar med och bemöter kvinnor som utsatts för psykiskt våld samt vilka känslomässiga utmaningar arbetet medför. Problemet grundar sig i att psykiskt våld ofta är subtilt och normaliserat vilket försvårar hjälpsökande. Detta innebär att de anställda på kvinnojourer får en viktig roll i att synliggöra våldet, vilket i sin tur skapar ett behov av fördjupad kunskap om de anställdas perspektiv. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med elva semistrukturerade intervjuer och materialet har analyserats genom reflexiv tematisk analys. Analysen grundade sig i socialpsykologiska teorier som Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Lundgrens normaliseringsprocess. Resultaten visar att de anställda i sina arbetsprocesser fokuserar på situationsförståelse genom kartläggning samt att hjälpa kvinnan att benämna våldet för att bryta normaliseringen. Bemötandet kännetecknas av aktivt lyssnande, validering och respekt för kvinnans självbestämmande. Arbetet innebär en emotionell belastning som kräver känsloreglering genom strategier som surface acting och deep acting. Vidare identifieras att kollegialt stöd och upplevelsen av meningsfullhet fungerar som avgörande resurser för att hantera yrkesrollens krav och främja en hållbar arbetsmiljö. Studiens resultat kan användas för att utveckla arbetssätt, utbildning och handledning inom verksamheter som möter kvinnor utsatta för psykiskt våld samt bidra till ökad informationsspridning och medvetenhet om våldets uttryck och konsekvenser. 

This study highlights how employees at Swedish women’s shelters work with and respond to women exposed to psychological violence, as well as the emotional challenges this work entails. The problem is rooted in the fact that psychological violence is often subtle and normalized, which complicates help seeking behaviours and creates a need for deeper knowledge of the employee's perspective. This study is based on a qualitative approach with eleven semi structured interviews and the material was analyzed through reflexive thematic analysis. The analysis is grounded in social psychological theories which are Goffman's dramaturgical perspective, Hochschild's theory of emotional labor and Lundgren's normalization process. Results show that the work process focuses on situational understanding through mapping and helping the woman name the violence to break the normalization. The response is characterized by active listening, validation and respect for women's self-determination. The work involves an emotional burden requiring emotional regulation through strategies such as surface acting and deep acting. Furthermore, we identified that collegial support and the sense of meaningfulness were vital resources for managing professional demands and promoting a sustainable work environment. The result of the study can be used to develop working methods, training and supervision within services that support women exposed to psychological violence, as well as to contribute to increased dissemination of information and awareness of the expressions and consequences of violence.