Högskolan i Skövde

Denna studie syftar att fördjupa förståelsen för hur unga vuxna kvinnor beskriver sina upplevelser av kroppsidealet på sociala medier, och därefter undersöka hur dessa kroppsideal påverkar deras självkänsla.

Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades genom en reflexiv tematisk analys.

Studien har haft en induktiv ansats, med följande teoretiska ramverk: Sociala identitetsteorin, sociala jämförelseteorin och normativ social påverkan, som tillkom vid analysen. Dessa teorier bidrar med en fördjupning i hur informanternas upplevelser av kroppsideal betonas på en intrapersonell nivå.

Resultaten visade att kroppsidealet på sociala medier upplevs som orealistiskt samt ohälsosamt. Informanterna upplever inte en stark negativ påverkan gentemot kroppsidealen, däremot uppstår kroppsidealiserade jämförelser som kan ha en negativ inverkan, samtidigt som relaterbart innehåll leder till en selektiv jämförelse som ger upphov till en neutral påverkan. Kvinnorna betonar hur hanteringsstrategier fungerar som ett skyddsnät mot kroppsidealiserat innehåll för att motverka negativa reaktioner. Slutsatsen är att jämförelser sker ständigt, men visar sig på olika plan, som påverkar självkänslan på olika sätt. Detta bidrar med ett nyanserat perspektiv kring vad unga vuxna kvinnor jämför sig med på sociala medier och hur dem motstår sig kroppsidealen. 

This study aims to deepen the understanding of how young adult women describe their experiences of the body ideal on social media, and then pay attention to how these body ideals affect their self-esteem.

The study was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews and was analyzed through a reflexive thematic analysis.

The study has had an inductive approach, with the following theoretical frameworks: Social identity theory, social comparison theory and normative social influence, which were added during the analysis. These theories contribute to a deeper understanding of how the informants' experiences of body ideals are emphasized on an intrapersonal level.

The results showed that the body ideals on social media is perceived as unrealistic and unhealthy. The informants do not experience a strong negative impact towards the body ideal, however, body idealized comparisons occur that can have a negative impact, while relatable content leads to a selective comparison that gives rise to a neutral impact. The women emphasize how coping strategies function as a safety net against body idealized content to counteract negative reactions. The conclusion is that comparisons occur constantly, but manifest themselves on different levels, which affect self-esteem in different ways. This contributes to a nuanced perspective on what young adult women compare themselves to on social media and how they resist body ideals.