Högskolan i Skövde

Bakgrund: Stroke i yrkesaktiv ålder innebar en genomgripande livsförändring som påverkade arbete, familjeliv, identitet och social delaktighet. Trots detta var kunskapen begränsad om hur vuxna personer mellan 18 och 64 år själva upplevde livet efter insjuknandet, vilket kunde försvåra utvecklingen av individanpassad och personcentrerad omvårdnad. 

Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna personer i åldrarna 18–64 år beskrev sina erfarenheter av att leva med stroke. 

Metod: Studien genomfördes som en litteraturbaserad kvalitativ översikt i enlighet med Fribergs (2022) modell. Datainsamlingen skedde i databaser genom systematiska sökningar i CINAHL och PubMed. Totalt analyserades tio vetenskapliga artiklar med en induktiv ansats för att identifiera mönster och teman i de vuxna personernas beskrivningar. 

Resultat: Resultatet visade att stroke i yrkesaktiv ålder innebar en omfattande och långvarig livsomställning. Tre huvudteman identifierades: ett förändrat vardagsliv, roller och ansvar i familje- och arbetsliv och mötet med vården och behov av långsiktigt stöd. Osynliga symtom såsom kognitiva svårigheter och trötthet framkom som särskilt belastande. 

Konklusion: Stroke i åldern 18–64 år påverkade identitet, självständighet och framtidstro. Återhämtning var en långvarig process som krävde mer än medicinsk behandling. För att främja livskvalitet behövdes sammanhållen, personcentrerad och åldersanpassad omvårdnad med långsiktigt stöd. 

Background: Stroke during working age entailed a profound life change affecting employment, family life, identity, and social participation. Despite this, limited knowledge existed regarding how individuals aged 18–64 experienced life after stroke, which could hinder the development of individualized and person-centered nursing care. 

Aim: The aim was to describe how individuals aged 18–64 described their experiences of living with stroke. 

Method: The study was conducted as a qualitative literature review in accordance with Friberg’s (2022) model. Data was collected in databases through systematic searches in the CINAHL and PubMed. A total of ten scientific articles were selected and analyzed using an inductive approach to identify themes in the participants’ experiences. 

Findings: The results showed that suffering a stroke during one's working life entailed a comprehensive and long-term life transition. Three main themes were identified: a changed everyday life, roles and responsibilities in family and professional life, and the encounter with healthcare and the need for long-term support. Invisible symptoms, such as cognitive difficulties and fatigue, emerged as particularly burdensome. 

Conclusion: Stroke between the ages of 18 and 64 affected identity, independence, and future outlook. Recovery was a long-term process requiring (alternativt: that required) more than medical treatment alone. To promote quality of life, coordinated, person-centered, and age-adapted nursing care with sustained support was essential.