Högskolan i Skövde

Bakgrund: Äldre personer genomgår ofta livsförändringar såsom förlust av närstående och försämrad fysisk förmåga, vilket kan begränsa sociala kontakter och öka risken för ofrivillig ensamhet. Ensamhet är en subjektiv upplevelse som kan påverka både fysisk och psykisk hälsa negativt och har identifierats som ett växande folkhälsoproblem. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskfaktorer och konsekvenser, men det finns ett behov av att belysa hur äldre själva upplever ofrivillig ensamhet.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur äldre personer upplever ofrivillig ensamhet.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning som inkluderade tio vetenskapliga artiklar tagna från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Resultat: Resultatet visar att äldre personers upplevelse av ofrivillig ensamhet är komplexa och relateras till brist på meningsfulla sociala relationer. Resultatet omfattar två huvudkategorier som beskrivs av tillhörande sex underkategorier. Ofrivillig ensamhet är förknippad med negativa emotionella och psykiska konsekvenser samt minskat välbefinnande. Fysiska begränsningar och socialt utanförskap framkom som bidragande faktorer till upplevelsen av ensamhet. Äldre hanterar sin ensamhet med hjälp av olika strategier.

Konklusion: Ofrivillig ensamhet hos äldre är en komplex och subjektiv upplevelse som påverkas av olika faktorer, där meningsfulla relationer och delaktighet har stor betydelse för välbefinnandet. Det är av vikt att uppmärksamma äldre personers individuella behov för att kunna förebygga ofrivillig ensamhet och främja hälsa.

Background: Older adults often experience life changes such as the loss of loved ones and declining physical ability, which can limit social contact and increase the risk of involuntary loneliness. Loneliness is a subjective experience that can negatively affect both physical and mental health and has been identified as a growing public health problem. Previous research has primarily focused on risk factors and consequences, but there is a need to shed light on how older adults themselves experience involuntary loneliness.

Aim: The purpose of this study is to examine how older adults experience involuntary loneliness.

Method: The study was conducted as a literature review based on qualitative research, incorporating ten scientific articles retrieved from the CINAHL and PubMed databases. The articles were evaluated for quality, analyzed, and synthesized.

Findings: The results show that older adults’ experiences of involuntary loneliness are complex and related to a lack of meaningful social relationships. The findings encompass two main categories, each described by six subcategories. Involuntary loneliness is associated with negative emotional and psychological consequences, as well as reduced well-being. Physical limitations and social exclusion emerged as contributing factors to the experience of loneliness. Older adults cope with their loneliness using various strategies.

Conclusion: Involuntary loneliness among older adults is a complex and subjective experience influenced by various factors, in which meaningful relationships and social engagement play a significant role in well-being. It is important to pay attention to the individual needs of older adults in order to prevent involuntary loneliness and promote health.