Högskolan i Skövde

Bakgrund: Att vårda barn inom akutsjukvård ställer särskilda krav på sjuksköterskans kliniska och teoretiska kompetens, kommunikativa förmåga och etiska omdöme. Barn skiljer sig fysiologiskt, psykologiskt och utvecklingsmässigt från vuxna, vilket gör att omvårdnad, bedömning och bemötande kräver specifik kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att få kunskap som förbättrar stöd och utbildning till sjuksköterskan samt stärker säkerheten och kvaliteten i barnens vård, är det angeläget att studera sjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn i akutsjukvård.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i akutsjukvård.

Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv vetenskapsteoretisk ansats valdes som metod i denna studie. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut till analys. Sju av artiklarna var kvalitativa, en var kvantitativ och en artikel hade mixad metod-design.

Resultat: Sjuksköterskor upplever brist på erfarenhet och kunskap vid vård av barn i akutsjukvård, vilket leder till en osäkerhet, medan ökad erfarenhet bidrar till högre självförtroende. Resultatet visar att det finns ett behov av ökat stöd från organisationen efter en traumatisk händelse relaterat till barn. Vårdnadshavare kan förse sjuksköterskor med viktig information om barnens tillstånd. Vård av barn i akutsjukvård kan framkalla starka känslor hos sjuksköterskor och ett eget lidande, särskilt i situationer där återupplivning sker eller ett barn dör.

Konklusion: Vård av barn i akutsjukvård är både komplex och emotionellt krävande. Organisatoriskt stöd och ett gott samspel med vårdnadshavare är avgörande för både vårdkvalitet och sjuksköterskors välbefinnande.

Background: Caring for children in emergency settings places significant demands on nurses’ clinical and theoretical competence, communication skills, and ethical judgment. Children differ from adults in physiological, psychological, and developmental aspects, requiring that nursing care, assessment, and interactions be grounded in specialized knowledge and experience. To generate knowledge that can enhance support and education for nurses, as well as improve the safety and quality of pediatric care, it is essential to examine nurses’ experiences of caring for children in emergency settings.

Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of caring for children in emergency care settings.

Method: A literature review with an inductive scientific approach was chosen as the method for this study. Ten scientific articles were selected for analysis. Seven of the articles were qualitative, one was quantitative, and one had a mixed-methods design.

Results: Nurses lack experience and knowledge when caring for children in emergency settings, which leads to uncertainty, whereas increased experience contributes to greater self-confidence. The findings indicate a need for enhanced organizational support following traumatic events involving children. Guardians can provide nurses with important information about the child’s condition. Caring for children in emergency care may evoke strong emotional responses in nurses and personal distress, particularly in situations involving resuscitation or the death of a child.

Conclusion: Caring for children in emergency settings is both complex and emotionally demanding. Organizational support and effective collaboration with parents or guardians are essential for ensuring high-quality care and promoting nurses’ well-being.