Högskolan i Skövde

Bakgrund: Palliativ omvårdnad är en central del av sjuksköterskans arbete och syftar till att lindra lidande samt främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta möter patienter med palliativt vårdbehov och att det kan vara känslomässigt krävande. Bristande kunskap, otillräcklig erfarenhet och svårigheter i palliativt skede kan påverka hur sjuksköterskor erfar och utför den palliativa omvårdnaden.

Syfte: Att belysa de erfarenheter sjuksköterskor har av att utföra omvårdnad i palliativt skede.

Metod: Litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning.

Resultat: Sjuksköterskor utan specialistutbildning eller lång erfarenhet i palliativ vård beskriver omvårdnad i livets slutskede som både meningsfullt och känslomässigt krävande. Bristande kunskap, begränsad erfarenhet och organisatoriska hinder bidrar till osäkerhet och svårigheter att ge personcentrerad vård. Stöd från kollegor, handledning och teamarbete är viktiga för att stärka trygghet och vårdkvalitet. Arbetet innebär även en betydande emotionell påverkan, där olika strategier används för att hantera känslomässiga utmaningar kopplade till död och döende.

Konklusion: Studien belyser sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad och visar att arbetet präglas av både utmaningar och meningsfullhet. Kommunikation, emotionell belastning, kunskapsbrist och organisatoriska begränsningar påverkar möjligheten att ge god vård. Sjuksköterskor upplever dock arbetet som givande. Resultatet betonar behovet av ökad kompetens, bättre förutsättningar och utbildning för att stärka den palliativa vården.

Background: Palliative care is a central part of a nurse’s work and aims to alleviate suffering and promote quality of life for patients at the end of life. Previous research shows that nurses often encounter patients in need of palliative care and that this can be emotionally demanding. Lack of knowledge, insufficient experience, and difficulties in the palliative care setting can influence how nurses experience and provide palliative care.

Aim: To shed light on nurses’ experiences of providing care during the palliative care phase.

Method: Literature review of quantitative and qualitative research.

Findings: Nurses without specialized training or extensive experience in palliative care describe end-of-life care as both meaningful and emotionally demanding. A lack of knowledge, limited experience, and organizational barriers contribute to uncertainty and difficulties in providing person-centered care. Support from colleagues, supervision, and teamwork are important for enhancing confidence and the quality of care. The work also has a significant emotional impact, with various strategies used to manage emotional challenges associated with death and dying.

Conclusion: The study highlights nurses’ experiences of palliative care and shows that the work is characterized by both challenges and meaningfulness. Communication, emotional burden, lack of knowledge, and organizational limitations affect the ability to provide good care. Nurses still experienced the work as rewarding. The findings emphasize the need for increased competence, better conditions, and education to strengthen palliative care.