Högskolan i Skövde

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem både globalt och nationellt, där 700 000 människor avlider årligen till följd av suicid. Patienter som upplever suicidtankar kan uppleva det svårt att söka vård. Detta kan vara på grund av stigmatisering samt av rädsla för att inte bli tagna på allvar. Möten med suicidnära patienter är en komplex omvårdnadssituation som kräver god omvårdnad från sjuksköterskan. Mötet med suicidnära patienter är en komplex omvårdnadssituation och kräver god formell och reell kompetens av sjuksköterskor.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser i mötet med suicidnära patienter utanför slutenvården.

Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på 5 kvalitativa och 6 kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avsikten att identifiera likheter och skillnader i resultatet.

Resultat: Tre teman identifierades: Kompetens och organisation, Kommunikationens brister samt Emotionell belastning, med totalt 6 underteman. Otillräcklig utbildning och bristande kompetens kan påverka vårdmötet med suicidnära patienter. Bristen på organisatoriskt stöd, bristande riktlinjer och avsaknad av strukturerade bedömningsinstrument kan skapa osäkerhet i vårdmötet. Sjuksköterskor upplever ofta starka känslor vid vårdmötet med suicidnära patienter, såsom ilska, rädsla och maktlöshet samt stress och psykiska påfrestningar.

Konklusion: Sjuksköterskor upplever att organisatoriska faktorer och emotionellbelastning kan påverka vårdandet negativt, där kommunikation och kompetens är centrala utmaningar för sjuksköterskor i mötet med suicidnära patienter.

Background: Suicide is a public health problem, both globally and nationally, where 700000 people die annually as a result of suicide. Patients who experiences suicidal thoughts may find it difficult to seek help. This may be due to stigmatization as well as fear of not being taken seriously. Encounters with patients experiencing suicidal ideation constitute a complex nursing care situation that requires high-quality care from the nurse. Encountering suicidal patients is a complex nursing situation and requires good formal and clinical competence skills from nurses.

Aim: To enlighten the nurses experiences when encounter of suicide patients out of hospital care.

Method: General literature review based on five qualitative and six quantitative. They were analyzed with the intention of finding similarities and differences in the results.

Findings: Three themes were identified: Competence and organization, Communications deficiencies and Emotional burden, with a total of six subthemes. Insufficient education and lack of competence may influence the care encounter with suicidal patients. A lack of organizational support, insufficient guidelines and the absence of structured assessment tools may create an uncertainty in the encounter. Nurses often experience strong emotions in encounters with suicidal patients, such as anger, fear and powerlessness as well as stress and psychological strain.

Conclusion: Nurses experience that organizational factors and emotional strain can negatively affect caregiving, where communication and competence are central challenges for nurses in encounters with patients at risk of suicide.