Högskolan i Skövde

Relationen mellan narrativ och gameplay var i spelmediets tidiga år odefinierad, vilket resulterade i en debatt där fenomen som den narrativa paradoxen presenterades som problem, i argument emot integreringen av narrativ i spel. I detta arbete appliceras Bizzocchi och Tanenbaums (2011) close reading-metod till en analys av de linjära spelen What Remains of Edith Finch (2017), Chants of Sennaar (2023) och The Last of Us Part I (2023), för att undersöka potentialen i spel där den narrativa paradoxen framträder och argumentera emot perspektivet att den linjära strukturen är underlägsen de mer “traditionella”. Analysen belyser den linjära strukturens förmåga att fängsla spelaren i andra perspektiv och utmana deras kognitiva skickligheter. Resultaten visar att spel som trotsar “traditionella” spelkonventioner kan vara lika berikande för spelare och är värd forskningsfältets uppvaktande, såväl som användbara för inlärning inom exempelvis utbildning. Analysen lämnar rum för fortsatt undersökning av olika strukturers potential, intervjuer med spelare, samt fördjupning inom framträdande fenomen.