Högskolan i Skövde

BAKGRUND. Trots att vi är relativt vana vid teknikutveckling som förändrar våra förutsättningar och beteenden, var vi många inom högre utbildning som blev överraskade och omskakade när generativ AI blev ett tillgängligt verktyg för såväl studenter som lärare. Tillgängligt i termer av – att i många fall – vara gratis och ligga fritt på internet, transformerande i termer av att kunna producera, syntetisera och manipulera data med en kapacitet som tycktes överstiga mänsklig förmåga (Vallor, 2024). Då högre utbildning haft stort fokus på studenters analys- och reflektionsförmåga, har skriftliga inlämningsuppgifter ofta varit examinationsformen. Så var fallet även inom vårt ämne. Ställda inför utmaningen som AI innebär för utbildning, behövde vi veta mer om vad utmaningen innebar men också utvärdera vilka resurser vi hade för att kunna möta behovet av förändring. Under vårterminen 2023 formulerade vi ett projekt, vars SYFTE var att dra nytta av vår organisering av utbildningsfrågor inom ämnet, för att kunna möta behovet av förändring. Vad gäller METOD låg arbetet i linje Hatch (2018) organisationsteori, vilken stödjer stegvisa och ofta småskaliga förändringar, som bygger på existerande organisation samt ger förankring i organisationens vardag. Vi genomförde utvecklingsarbete via organiseringen i utbildningsråd, ämnesmöten, lärarmöten, kursutvecklingssamtal, studentrepresentantmöten och kursrapporter. Vi ville på detta sätt skapa utveckling som inte enbart skulle vila på enskilda lärare. På så sätt kunde erfarenheter spridas systematiskt, följas upp och ligga till grund för riktlinjer för hela ämnet, med tydlig förankring i arbetslaget. Exempel på RESULTAT av projektet är att vi antagit riktlinjer för studenters användning av generativ AI. Dessa riktlinjer finns angivna i studiehandledningen för samtliga programkurser. Vi har också prövat och diskuterat effekterna av att byta ut inlämningsuppgifter mot salstentamen, skriftliga examinationer mot muntliga, men också skapat examinationer som pågår över längre tid med fler moment, där exempelvis kamratåterkoppling varit en del. Ytterligare exempel är tillägg i bedömningen av arbetsprocess i examensarbeteskurserna. Under projektets gång har vårt fokus skiftat något från examination och bedömning över till ämnesinnehåll och konsekvenser för högre utbildning, mer generellt. Vi har en DISKUSSION som handlar om att utbilda studenter och lärare inom området människa vs maskin. Det bästa resultatet sker om människa och AI samarbetar eftersom vi är bra på olika saker (Blasch et al., 2006; Endsley, 2015). Vi har också diskuterat det starka behovet av ämneskunskaper i folkhälsovetenskap, för att våra studenter ska kunna använda AI-verktyg på ett kvalificerat sätt, i sin kommande yrkesroll (Vallor, 2024).

Referenser

Blasch, E. et al. (2006). Issues and challenges in situation assessment (level 2 fusion). Journal of Advances in Information Fusion, 1(2), 122–139.

Endsley, M. R. (2015). Situation awareness misconceptions and misunderstandings. Journal of Cognitive Engineering and Decision Making, 9(1), 4-32.

Hatch, M. J. (2018). Organization theory: Modern, symbolic, and postmodern perspectives. Oxford University press.

Vallor, S. (2024). The AI mirror: How to reclaim our humanity in an age of machine thinking. Oxford University Press.