Högskolan i Skövde

Bakgrund: Demenssjukdomar är en samling sjukdomar som påverkar människors liv på många olika sätt. Studien belyste olika typer av demenssjukdomar, vikten av tidig diagnostik samt betydelsen av lagstöd för anhöriga, god kommunikation och personcenterad vård. Tre omvårdnadsteorier används för att öka förståelsen för anhörigas upplevelser och behov av stöd.

Syfte: var att undersöka upplevelser av att vara anhörig till en person med demenssjukdom.

Metod: En kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats och kvalitativa inslag.

Resultat: Studien visade att anhöriga upplever betydande fysisk, psykisk och ekonomisk påfrestning. Den kvalitativa delen identifierade fem centrala kategorier: förlorad egentid, fysisk och psykisk belastning, upplevelser av bristande stöd från vården och samhället, ett vardagsliv fyllt av ansvar och skuld samt balansgången mellan arbete och rollen som anhörigvårdare. Det kvalitativa resultatet ligger till grund för den kvantitativa dataanalysen. Det kvantitativa resultatet visade att anhörigas vardagsliv och arbetsliv påverkas negativt, särskilt för dem som bor med sin närstående. Anhöriga uttryckte ett behov av ökat stöd och möjlighet till återhämtning från vården och andra samhällsaktörer.

Konklusion: Anhöriga påverkades starkt både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt med minskad frihet och livskvalitet. Bristande stöd från vården försvårade deras återhämtning och vardagsbalans. Förbättrad samverkan mellan vårdaktörer och samhälleliga stödinsatser är avgörande för att främja anhörigas välbefinnande.

Background: Dementia disorders constitute a group of conditions that significantly impact individuals and their families. This study highlights various types of dementia, the importance of early diagnosis, and the role of legal support, effective communication, and person-centred care. Three nursing theories were applied to deepen the understanding of family caregivers' experiences and support needs.

Aim: To explore the experiences of being a family caregiver to a person with dementia.

Method: A quantitative survey study with an inductive approach and qualitative elements.

Results: Family caregivers reported substantial physical, psychological, and economic strain. The qualitative analysis identified five key categories: loss of personal time, physical and mental burden, insufficient support from healthcare and society, daily life marked by responsibility and guilt, and the struggle to balance employment with caregiving. These findings informed the analysis of the quantitative data, which confirmed that caregivers’ daily and work lives were negatively impacted, especially among those cohabiting with the person with dementia. Caregivers expressed a strong need for more support and opportunities for rest and recovery.

Conclusion: Family caregivers are deeply affected, experiencing reduced freedom and well-being. Enhanced collaboration between healthcare services and societal support systems is crucial to improve their quality of life.