Högskolan i Skövde

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna och dödsorsakerna i Sverige och världen. En av de vanligaste och mest maligna cancerformerna är lungcancer. Att få besked om att en närstående drabbats av lungcancer innebär ofta stora och ibland drastiska förändringar i livet. För att vardagen ska fortsätta vara i balans är det av betydelse för de närstående att hitta strategier för att hantera vardagen trots den dystra diagnosen.

Syfte: Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har diagnostiserats med lungcancer.

Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar ur närståendes perspektiv.

Resultat: Närståendes erfarenheter av att leva med en person som har diagnostiserats med lungcancer präglas av betydande psykisk och emotionell belastning. Närstående uppvisar olika strategier för att hantera situationen som påverkas av familjesammanhållning, tillgång till stöd och kommunikation med vårdpersonal. Sjuksköterskor bör inkludera närstående som en integrerad del i vårdprocessen och ge ett individuellt stöd för att främja närståendes välbefinnande.

Konklusion: Ett hållbart stöd till närstående handlar inte enbart om att minska deras börda, utan även att främja en fungerande familjesammanhållning. Det kräver ett helhetsperspektiv där deras behov beaktas, inte som separata, utan som ömsesidigt beroende.

Background: Cancer is one of the most common diseases and causes of death in Sweden and the world. One of the most common and malignant forms of cancer is lung cancer. Receiving news that a family member has been diagnosed with lung cancer often means major and sometimes drastic changes in life. To maintain balance in life, it is essential for the patient's family members’ to find strategies to cope with everyday life despite the severe diagnosis.

Aim: The aim is to describe family members’ experiences of living with a person diagnosed with lung cancer.

Method: A literature review based on 13 scientific articles from the perspective of close persons.

Findings: The experiences of family members’ living with someone diagnosed with lung cancer are characterized by significant psychological and emotional burden. Family members’ employ various coping strategies influenced by family cohesion, access to support and communication with healthcare professionals. Nurses should view the family members as an integral part of the care process and provide individualized support to promote their well-being.

Conclusion: Sustainable support for family members’ involves not only reducing their burden but also promoting a well- functioning family structure. This requires a holistic perspective in which their needs are viewed as interconnected rather than separate.