Högskolan i Skövde

Bakgrund: Trots att äldre generellt har en god psykisk hälsa är suicidtalen i Sverige högst bland personer äldre än 65. Sjuksköterskor inom hemsjukvård har en viktig roll att upptäcka psykisk ohälsa och bedöma suicidrisk. Depression, ensamhet och förlust är vanliga orsaker, men symtomen kan vara svåra att upptäcka. Bristande dokumentation och samordning kan försvåra det suicidpreventiva arbetet. Ett personcentrerat förhållningssätt och samtal präglade av tillit är avgörande i mötet med suicidala patienter.

Syfte: Att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning bland äldre patienter inom hemsjukvård.

Metod: Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom fokusgruppsintervjuer med tio sjuksköterskor. Analysen följde Krueger och Caseys sexstegsmodell.

Resultat: Två huvudkategori framkom; utmaningar i mötet med patienter, med underkategorier Att våga fråga, tid för relationsskapande och akut omhändertagande, att tolka tecken. Den andra huvudkategorin var; organisatoriska utmaningar, med underkategorierna avsaknad av rutiner, eller rutiner som inte möjliga att följa, vikten av teamsamverkan, bristfällig utbildning.

Konklusion: Sjuksköterskors möte med suicidala patienter är emotionellt krävande och påverkas av organisatoriska hinder. Att våga fråga om suicid är centralt men svårt. Tid, närvaro och förståelse för patientens livsvärld är avgörande. Brist på utbildning och anhöriginvolvering försvårar det suicidpreventiva arbetet.

Background: Although older adults generally have good mental health, suicide rates in Sweden are highest among those over 65. Nurses in home healthcare play a crucial role in detecting mental illness and assessing suicide risk. Depression, loneliness, and loss are common causes, but symptoms can be difficult to detect. Inadequate documentation and coordination may hinder suicide prevention efforts. A person-centred approach and trust-based conversations are essential when meeting suicidal patients.

Aim: To highlight nurses’ experiences of suicide risk assessment among older patients in home healthcare.

Method: The study had a qualitative design with an inductive approach. Data collection was conducted through focus group interviews with a total of ten nurses. The analysis followed Krueger and Casey’s six-step model.

Results: Two main categories emerged: challenges in meeting patients, with subcategories: daring to ask, time for relationship-building and emergency care, interpreting signs. The second was organizational challenges, with subcategories: lack of routines or routines not possible to follow, importance of team collaboration, insufficient education.

Conclusion: Nurses’ encounters with suicidal patients are emotionally demanding and affected by organizational barriers. Daring to ask about suicide is central but difficult. Time, presence, and understanding of the patient’s life world are crucial. Lack of education and family involvement complicate suicide prevention efforts.