Högskolan i Skövde

Introduktion: Individuella egenskaper och sociala sammanhang är kända för att forma föräldrabeteenden, men dess inflytande på föräldrars digitala mediering behöver utforskas ytterligare. Denna studie undersöker hur dessa faktorer samvarierar med digital mediering bland föräldrar i Sverige.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med val av digital mediering för sitt barn bland föräldrar med barn i förskola och grundskola i Sverige.

Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Baslinjedata hämtades från en pågående utvärdering av ett föräldrastödsprogram i Ale kommun (n=177). Data analyserades med Mann-Whitney U-test och regressionsanalyser.

Resultat: Föräldrar med annat modersmål än svenska rapporterade signifikant högre nivåer av aktiv (p=0.02), restriktiv (p<0.001) samt överbeskyddande digital mediering (p<0.001), jämfört med föräldrar med svenska som modersmål. Av sociala nätverk var kontakt med institutioner positivt statistisk signifikant associerad gällande aktiv (p=0.013), restriktiv (p=0.046) samt överbeskyddande digital mediering (p=0.035). Parental self-efficacy uppvisade svaga men signifikanta positiva samband med aktiv (β=0.46, p<0.001), restriktiv (β=0.42, p<0.001) och överbeskyddande mediering (β = 0.31, p < 0.001). I den justerade analysen var modersmål och parental self-efficacy positivt associerade med samtliga medieringsstrategier (p<0.001). Högst förklaringsgrad hade överbeskyddande mediering (22.9%).

Slutsats: Studien visade att samtliga former av digital mediering predicerades av parental self-efficacy, samtliga medieringstrategier var mer förekommande bland föräldrar utan svenska som modersmål samt bland föräldrar engagerade i perifera föräldranätverk. Resultaten understryker behovet av föräldrastödsprogram som stärker parental self-efficacy och tar hänsyn till kontextuella, språkliga och sociala förutsättningar.

Introduction: While individual and social factors shape parenting, less is known about how parents’ digital mediation is influenced by these variables. This study investigates strategies for digital mediation among parents in Sweden considering various factors.

Aim: The study, in a Swedish municipality, examined which factors are associated with parents’ digital mediation strategies, focusing on parents of preschool and elementary school children.

Methods: A cross-sectional design with quantitative analysis was used with data, analyzed using Mann-Whitney U-tests and regression analyses, from a parenting support program in western Sweden (n=177).

Results: Parents whose first language was not Swedish reported higher levels of active (p=0.02), restrictive (p<0.001) and overprotective mediation than native Swedish speakers. Engagement with institutional social networks was associated with higher active (p=0.013), restrictive (p=0.046) and overprotective digital mediation (p=0.035). Parental self-efficacy displayed weak, but statistically positive associations with active (β=0.46, p<0.001), restrictive (β=0.42, p<0.001) and overprotective mediation (β=0.31, p<0.001). In the adjusted analyses, only parents without Swedish as their first language and parental self-efficacy remained significant predictors of mediation strategies (p<0.001), where overprotective mediation had the highest coefficient of determination (22,9%).

Conclusion: Mediation strategies are strongly correlated with parental self-efficacy, especially for parents with non-Swedish first languages and those engaged in peripheral social networks. These results highlight the need for parental support programs addressing contextual, language and social factors to increase parental self-efficacy.