Högskolan i Skövde

Introduktion: Forskning visar att föräldrar till barn med NPF-diagnoser tenderar att ha förhöjda stressnivåer. Större andel lever med psykiska besvär såsom depression och hamnar oftare i ekonomiska svårigheter än föräldrar till barn utan NPF-diagnoser. Målgruppen har ofta svårigheter i att ha kontakt med samhällsinsatser och de stödstrukturer som finns är bristfälliga och föräldrastöd behöver utvecklas. Utifrån Agenda 2030 behöver bättre föräldrastöd utvecklas för att möta målgruppens olika behov, detta kan resultera i minskad ojämlikhet mellan samhällsgrupper, bättre psykisk och fysisk hälsa samt välbefinnande för föräldrar till barn med NPF-diagnoser. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka vad för typ av föräldrastöd som minskar stressen hos föräldrar till barn med NPF-diagnoser. Metod: Litteraturstudien baserades på 21 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Medline Ebsco och Pubmed. Analysmetoden som användes var tematisk analys. Resultat: Studien resulterade i fyra teman, vilka var mindfulness, copingstrategier och stödverktyg, socialt stöd och sociala determinanter kopplat till NPF-diagnoser. Målgruppen har olika behov och riktat stöd kan se olika ut utifrån de olika behoven, olika typer av stöd reducerar stress hos målgruppen. Det framgick att riktade stödinsatser reducerar den upplevda stressen hos målgruppen, både individuella och gruppbaserade stöd minskar stress. Slutsats: Föräldrastöd i form av mindfulness, copingstrategier, socialt stöd och föräldrautbildning kan minska stress hos föräldrar till barn med NPF diagnoser. För att möta gruppens olika behov behöver insatserna anpassas på både individuell och strukturell nivå.

Introduction: Research shows that parents of children with NPF-diagnoses tend to have elevated stress levels, a larger proportion live with mental health problems and more often and up in financial difficulties than parents of children without NPF-diagnoses. They often have difficulties in having contact with community interventions, support structures that exist are inadequate and parental support needs to be developed. Based in Agenda 2030 better parental support needs to be developed to meet the different needs, this can result in reduced inequality between social groups, better mental, physical health and well-being for parents of children with NPF-diagnoses. Aim: The literature review aims to investigate what type of parental support reduces stress in parents of children with NPF-diagnoses. Method: Structured literature review was based on twenty-one scientific original articles, the articles were retrieved from the databases Cinahl, Medline Ebsco and Pubmed. The analysis method used was thematic analysis. Results: The results of the study were presented in four themes mindfulness, coping strategies and support tools, social support and social determinants linked to NPF-diagnoses. The targeted support can look different based on the different needs, different types of support reduce stress. It emerged that targeted support measures reduce the perceived stress, both individual and group-based support reduce stress. Conclusion: Parental support in the form of mindfulness, coping strategies, social support, and parent education can reduce stress in parents of children with NPF diagnosis. To meet the diverse needs of this group interventions need to be adapted at both individual and structural levels.