Högskolan i Skövde

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som påverkar livskvaliteten och kräver långsiktiga strategier för egenvård. Patientens förmåga att hantera sjukdomen har en avgörande roll i att minska sjukhusinläggningar och förbättra hälsa samt välbefinnande.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av egenvård efter diagnosen hjärtsvikt.

Metod: Metoden som används var en litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga kvalitativa artiklar som söktes via databasen PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades enligt Friberg modell som innebar fem olika steg.

Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med tillhörande åtta subteman. Huvudteman var; anpassning och delaktighet, behov av kunskap och stöd samt utmaningar och hinder vid egenvård. Patienterna upplevde att insikt i sin sjukdom, acceptans och delaktighet var avgörande för en effektiv egenvård. Stöd från vårdpersonal och anhöriga ansågs vara vägledning för effektiv egenvård. Brist på information, fysiska begränsningar och motstånd mot egenvårdrekommendationer upplevde patienter som hinder för att kunna bedriva en effektiv egenvård.

Konklusion: Förbättrad patientutbildning och ökat stöd från både sjukvårdspersonal och anhöriga kan stärka patientens egenvård. Sjuksköterskor har en central roll i att anpassa stödinsatser för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter med hjärtsvikt.

Background: Heart failure is a chronic disease that affects quality of life and requires long -time self-care strategies. Patients' ability to manage the disease plays a crucial role in reducing hospital admissions and improving health and well-being.

Aim: The aim was to describe a patient's experience of self-care after a heart failure diagnosis.

Method: The method used was a literature review based on eleven scientific qualitative articles., which were searched using PubMed and CINAHL databases. The articles were analyzed according to Friberg’s model which involved five different steps.

Findings: The result revealed three main themes with eight associated subthemes. The main themes were: adaptation and involvement, need for knowledge and support, and challenges and barriers to self-care. Patients perceived that insight into their illness, acceptance, and involvement were crucial for effective self-care. Support from healthcare professionals and family was seen as guidance for effective self-care. A Lack of information, physical limitations and resistance to self-care recommendations were perceived by patients as barriers to being able to engage in effective self-care.

Conclusion: Improved patient education and increased support from both healthcare professionals and family can strengthen patients’ self-care. Nurses play a key role in tailoring support and interventions to promote health and quality of life for patients with heart failure.