Idag påpekas mer och mer att användaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sägas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och någon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien där det görs en analys av problemdomänen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet är väldigt beroende av hur väl problemdomänen är beskriven är det viktigt att mycket tid läggs ned på att se till att denna beskrivning är korrekt. För att kunna beskriva problemdomänen har systemutvecklaren en mängd beskrivningstekniker till sin hjälp. En typiskt beskrivningsteknik är uppbyggd av ett antal rektanglar, cirklar, romboider etc som kan vara svåra för en lekman att lära sig och förstå. När problemdomänen är beskriven måste användaren verifiera att detta är korrekt gjort. Om användaren inte är väl insatt i hur beskrivningsteknikerna är upp-byggda får denne svårt att göra en korrekt verifiering. Denna rapport diskuterar huru-vida en beskrivningsteknik uppbyggd på analoga representationer kan vara mer för-delaktig än en traditionell (symbolisk) beskrivningsteknik. En minnestest har utförts, med målet att undersöka om analoga representationer underlättar förståelse i jämförel-se med symboliska representationer. Innan försöket genomfördes gjordes ett antagan-de att förståelse och minne har ett starkt samband. Testet misslyckades med att visa någon signifikant skillnad mellan symboliska och analoga representationer. Orsaken till försökets utfall diskuteras i de senare delarna av rapporten.